Region Uppsala driver en sprututbytesverksamhet där personer i missbruk kan få rena sprutor och kanyler.
Den svenska narkotikadebatten kan inte beskrivas som nykter. Den präglas av en narkotikapolitik som vill straffa, inte hjälpa, de som lever med ett missbruk.
Som ett resultat har Sverige tidvis varit det land i EU med högst narkotikadödlighet. 2022 ökade de narkotikarelaterade dödsfallen i Sverige för första gången på fyra år.
“Om tio år är Sverige narkotikafritt”. Det sa den då nyblivne hälsoministern Morgan Johansson (S) år 2002. 19 år senare sa Johansson, som då var Sveriges justitieminister, att det “skulle vara en gåva till de kriminella gängen” att utreda förbudet mot eget bruk av droger i Sverige. Nuvarande justitieminister Gunnar Strömmer (M) instämde och tyckte kriminaliseringen var viktig som norm.
Visst är det en fin dröm med ett narkotikafritt samhälle och ett samhälle där ingen behöver förloras till drogmissbruk. Men vi lever i verkligheten, i den är både hög drogdödlighet och många i missbruk ett faktum.
Det krävs stora åtgärder för att få ner drogdödligheten i Sverige, de som gjorts fram tills nu har uppenbarligen varit för dåliga. Men till både Strömmer och Johansson glädje stavas åtgärderna inte nödvändigtvis avkriminalisering utan snarare skademinimering.
På Akademiska sjukhuset driver regionen en sprutbytesverksamhet. Där kan personer som injicerar narkotika få rena sprutor och kanyler samt olika tjänster som hälsoundersökningar och provtagningar.
Syftet är att minimera risken för infektioner och spridningar av sjukdomar i en särskilt utsatt grupp. Men verksamheter som denna kommer inte på egen hand kunna minimera antalet som dör av oavsiktliga överdoser, den vanligaste dödsorsaken.
För det behövs en än mer kontroversiell reform. Brukarrum där personer i missbruk kan ta narkotika, som de själva köper och tar med sig till verksamheten, under uppsikt av sjukvårdspersonal som kan ingripa om så krävs.
Införandet av brukarrum hade kunnat rädda hundratals liv från att avslutas av överdoser samtidigt som det hade gett missbrukare fler chanser att bli fria från sitt missbruk.
Att sjukvårdspersonal ska vaka över drogpåverkade och se droger intas sticker säkerligen i ögonen på många. Men brukarrum är inte en ny eller otestad åtgärd.
I slutbetänkandet av Narkotikautredningen kan man läsa att det redan finns ungefär 100 stycken brukarrum i EU, i våra grannländer Norge och Danmark finns två respektive fem stycken.
Att bli lite mer europeiska hade inte skadat Sverige, det hade sannolikt gynnat oss. Allra särskilt de som i dag lever i ett missbruk.
Att vara hård mot brottslighet är bra men när vi väljer att se människor i ett missbruk som kriminella är det dags att ta ett steg tillbaka och reflektera över mänskligheten i politiken.