”Varning: Denna länk kan vara osäker. Länken du försöker besöka har identifierats av X eller våra partner som spamartad eller potentiellt osäker, enligt X:s webbadresspolicy.”
Kommer det att stå så om jag delar den här texten på X/Twitter och någon klickar på den? Kanske, jag vet inte. För denna text kommer att rikta kritik mot Tesla – och när det har gjorts av ett antal Aftonbladetjournalister har deras texter blivit stoppade på just det sättet.
Det hela började med journalisterna Staffan Lindbergs och Magnus Wennmans granskning av glimmerbrytningen på Madagaskar som publicerades i Aftonbladet för några dagar sedan. Mineralen glimmer används i en rad produkter, men är särskilt viktig för elbilstillverkning. Till varje bil går det åt ungefär 10 kilo av mineralen. Glimmer används för att kapsla in batteriet på bilen och förhindrar att det fattar eld.
Utan glimmer, inga elbilar helt enkelt.
I Madagaskar arbetar barn under mycket svåra förhållanden med brytningen, till mycket låg ersättning. Aftonbladet kan i ett uppföljande reportage visa att elbilsjätten Tesla, via kinesiska bolag, köper glimmer från gruvan i Madagaskar. Trots att man i sina policydokument hävdar nolltolerans mot barnarbete.
Någon intervju med Tesla blir det aldrig, AB får nöja sig med några policydokument på mejlen. Däremot händer någonting anmärkningsvärt på X (tidigare Twitter) som precis som Tesla ägs av Elon Musk. Plötsligt går det inte att klicka på länkar till Aftonbladets reportage utan att bli varnad om att sidan man är på väg till kan vara skadlig, att den av olika skäl har flaggats av X och deras samarbetspartners. Den som via sociala medier-plattformen vill ta sig fram till AB-granskningen möts av samma text som inledde denna krönika.
Samma öde kommer sedan att drabba både AB-kolumnisterna Wolfgang Hansson (som skriver om reportaget) och Oisín Cantwell (som inte alls skriver om storyn).
Allt skulle förstås kunna vara en slump, eller en annan okänd förklaring, men tajmningen och valet av artiklar gör det svårt att helt tro det. Det gör det plågsamt tydligt att alla de sociala medier som har blivit en del av vår vardag, som vi som journalister använder som arbetsverktyg, inte är så allmänna och öppna som vi tror.
De må uppfattas som digital infrastruktur, men de är privata och styrs av sina ägares beslut. Och det är inte givet att Zuckerberg, Musk och gänget alltid har yttrandefrihetens och det allmännas bästa framför sina ögon. De kan förstås ha det, men de måste inte ha det – och det innebär att de i praktiken kan begränsa spridningen av journalistiskt material. Det är bra att ha i bakhuvudet när vi sprider, delar och länkar vidare.