Går det bra i Norrland kan Uppsalabor åka i rena, tysta bussar.
Kommer man norrifrån på E4 ser Skellefteå inte så stort ut från krönet på Solbacken. Man förstår också att staden ligger efter de andra norrländska kuststäderna.
I Umeå och Sundsvall har man lyckats flytta ut E4, som tidigare skar rakt genom samhället, medan Skellefteå och Örnsköldsvik är kvar med den tunga trafiken precis vid badhus, hamburgerrestauranger och idrottsanläggningar. I den senare har storsatsningen på grönt fartygsbränsle nyss skrotats. Nu börjar problemen hopa sig i “Sjellet” också, som man säger där uppe.
När man åkt över älven och tror att Skellefteå är slut, att man är ute på E4 igen, då hägrar något stort och grått. Stan liksom fortsätter, dras ut i kanten.
Northvolts fabriksområde är till ytan större än Gamla stan i Stockholm. Här ska batterier tillverkas i stor skala. Men bolaget har uppenbara problem att leverera. Förra året kom några promille av den tilltänkta produktionen ut på marknaden (Di, 19/12-23).
Man tecknade inga nya ordrar under hela 2023. Och nyligen rök 22 miljarder när BMW drog tillbaka sin order och valde Samsungs batterier. Lägg till det att Europa har 75 batterifabriker klara inom några år, och man blir fundersam: Vad kan vi om storskalig batteriproduktion som andra länder inte kan? De flesta av Northvolts investerare grubblar över just detta.
Volkswagen, storkund och största ägare, har tillsatt en “insatsstyrka” för att utröna om de får vad som utlovats. Scania har fått pausa produktionen av ellastbilar i Södertälje för att batterierna från Västerbotten dröjer. Det sätter svensk industri i en kris, inte bara för exporten av fordon utan också av förtroende för näringsliv, kapitalförsörjning och politiken.
Det är en vansklig modell Northvolt har valt. Man lånar pengar – drygt 100 miljarder kronor har tagits in – med orderboken som säkerhet, snarare än fysiska tillgångar som batterier, ett lager eller råvaror. Merparten av ordrarna kommer från Volkswagen som nu krisar rejält på grund av den svaga elbilsmarknaden.
Att begära pengar för att andra har lovat att köpa batterier så småningom låter som ett spel med inte bara Norrland som insats. Batteribygget i Skellefteå, fossilfritt stål i Luleå och Boden, och fossilfri järnsvamp i Gällivare påverkar Uppsala, hela Sverige och Europa.
Går det bra där uppe åker vi framöver runt i tysta fordon utan utsläpp. Klimatmålen kan nås, staten får klirr i kassan. Går det inte bra lär trafiken över Solbacken glesna. Staten får notan för ofärdiga kvarter, arbetslöshet och en fossildriven fordonsflotta.
Mitt i Northvolts kris meddelar H2 Green Steel i Boden att man byter namn till Stegra. Det låter avancerat, balanserat, framåtriktat. Man kan ju också stegra över och slå sig fördärvad.