Därför kommer inte Palmemordet att lösas

Sanningen om mordet på statsministern tål kanske inte offentlighetens ljus.

Mordplatsen i korsningen Sveavägen-Olof Palmes gata i centrala Stockholm.

Mordplatsen i korsningen Sveavägen-Olof Palmes gata i centrala Stockholm.

Foto: Fredrik Sandberg

Ledarkrönika2021-12-25 22:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svenska Dagbladets avslöjande om ”Ingenjören” (16/12) är det senaste av många spår i Palmemordet som aldrig utretts ordentligt. Det handlar alltså om en åldrad man med rättshaveritendenser som strax efter mordet 1986 skickade ett brev till dåvarande finansministern Kjell-Olof Feldt med texten ”vi… påtager oss ansvaret för mordet på stadsminister Olof Palme”, även innehållande två tomhylsor av en typ som matchade kulorna på Sveavägen.

Åklagaren Krister Petersson beslutade lägga ned Palmeutredningen i juni 2020 och står fast vid att den inte ska öppnas på nytt. Hans utpekande av Stig Engström, Skandiamannen, som trolig mördare har fått skarp kritik, något som eskalerade efter höstens tv-serie Den osannolike mördaren på Netflix. Engströms anhöriga anmälde upphovsmännen för förtal av avliden, något som många menar att också åklagare Petersson gjort sig skyldig till.

Men om inte Stig Engström, vem mördade då Olof Palme? Det vet vi inte. Om alla som säger sig veta vilken person eller grupp som låg bakom mordet kan bara sägas att åtminstone alla lösningar utom en måste vara fel. De vanligaste teorierna som innebär en konspiration är kanske Sydafrika, CIA eller svenska grupper inom polis, militär eller högerextrema kretsar. Listan av ensamma mördare toppas av två Christer, en 33-åring och så Skandiamannen.

Fakta är att åtminstone tre eller fyra ögonvittnen sett paret Palme tillsammans med eller i samspråk med mördaren alldeles före skotten. Ett annat faktum är att Lisbeth Palme i förhör aldrig nämnt någonting om själva upprinnelsen till mordet. Inte heller har hon deltagit i någon rekonstruktion där andra vittnesutsagor kunnat ställas mot hennes version. Om hon sagt någonting så har detta hemligstämplats.

Ett tredje faktum är alla observationer av män med walkie talkie som gjorts runt mordplatsen under mordkvällen. Förklaringarna till dessa har skiftat genom åren, från vanlig knarkspaning till en kuppförsvarsövning eller en aktion av nätverket Stay Behind. Det senaste är dokument som presenterades i tidskriften Kvartal (29/10), om att Säpos ”ryssrotel” hade en operation kallad Cosi fan tutte under mordkvällen.

Spekulationerna om Palmemordet lär fortsätta, både de som är bättre och sämre underbyggda än statsmaktens officiella gissning. Åsikterna om den 34-åriga utredningen går isär. Var det en uppvisning i klantighet utan motstycke, eller var det en mycket effektiv mörkläggning? Varför inte både och, i olika delar? Vare sig mordet var en statsunderstödd konspiration eller en rent privat angelägenhet, och det finns som sagt tecken på bådadera, är det långt ifrån säkert att sanningen tål offentlighetens ljus.