Centerpartiet är villiga att släppa fram Löfven i utbyte mot att 3 av 73 punkter i det ursprungliga avtalet genomförs, berättade man vid en pressträff under måndagseftermiddagen. Vid en eventuell budgetomröstning tänker man dock lägga fram och rösta på en egen budget, tills det inte längre går. Då tänker man istället rösta på den budget man tycker har bäst innehåll utav de återstående, så länge Vänsterpartiet inte om varit med vid framtagandet av den. Allt detta ska vara förankrat i ett avtal med regeringen, vilket Miljöpartiet förnekar. Det är viktigt att vara tydlig, sade man.
Centerpartiet ska vara en konstruktiv opposition, upprepade Annie Lööf under pressträffen. Men förhandla, det vill man inte. Inte med regeringen, inte med oppositionen. Inte heller vill man att andra partier förhandlar, till synes oavsett vad resultatet blir. Men Löfven kan i varje fall få tillträda igen och partiet har "löst upp knuten i svensk politik" genom att knyta en annan.
Den enklaste förklaringen till agerandet är helt enkelt att Centerpartiets partiledning under en längre tid har målat in sig i ett hörn. C tog på sig väldigt stora byxor under sonderingsrundorna 2018 och har fortsatt på samma spår till synes utifrån humlan som inte ska kunna flygas logik. Förklaringen handlar egentligen inte om att de varit oförutseende. Mandatfördelningen och det politiska läget är de väl införstådda med. I stället har de försökt lappa efter läge men vägrat erkänna att linjen man valt har inneboende motsättningar.
Det följer i sig ett ganska vedertaget mönster, som är extra påtaglig i Centerpartiets fall. Det finns tydliga skillnader mellan vad de partiaktiva och partiets väljare tycker. Partiledningar ser ofta som sin uppgift att försöka jämka de två, men Centerpartiet verkar ha vilat för tungt på ett av benen. Opinionsundersökningar, eller "polls", har fått en central plats när de försökt manövrera efter "väljarperspektivet". Över tid är problemet att väljaropinionen varken behöver vara realistisk eller konsekvent.
Idén, att attrahera mittenväljare som framförallt ogillar SD, är sannolikt i grunden en bra strategi. De har samtidigt misslyckats med att manövrera den politiska verkligheten och få valuta för den nyckelposition som de haft sedan 2018. "Pollpulismen" har lett Centerpartiet in i ett hörn, och det minst dåliga alternativet var det som presenterades på gårdagens pressträff – att offra inflytande för "kampen mot ytterkanterna".