Hur bra är egentligen mediernas politikbevakning? Frågan avhandlades i måndagens diskussionskväll på Publicistklubben. 

Hanif Bali, moderat riksdagsledamot, Fredrick Federley, tidigare centerpartistisk Europaparlamentariker och Uppsalabon
Paula Bieler Eriksson, tidigare riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, deltog i panelen. Publicistklubbens ordförande Robert Aschberg, som ledde samtalet, påpekade snabbt att politiker från vänsterpartierna hade bjudits in men tackat nej.

Det är synd, för det politiska perspektivet från partierna kan bidra till att göra journalistiken bättre. 

Bali nämnde att det finns politiskt insatta journalister som "kan hantverket" och gav Expressens Viktor Barth-Kron och Svenska Dagbladets Maggie Strömberg som exempel på det. Men om journalister inte är insatta är de lätta att finta bort, och jakten på klick gör att det blir "trams" som lyfts upp, lade han till. 

Det är för stort fokus på kvittojournalistik och "vem har skrivit flest motioner", sade Bieler. Det kanske finns en förklaring till att en riksdagsledamot behövt åka mycket taxi, kanske har det varit den bästa och billigaste lösningen för skattebetalarna. Nog borde journalister fråga om anledningen? Kanske är politiker tvungna att åka taxi på grund av hot. 

Det påpekades även att det finns politiker som skriver många riksdagsmotioner men inte får mycket uträttat. Mediebevakningen styrs ofta utifrån vad regeringen lägger fram, även om det kan ha varit oppositionen som "tvingat fram" en politisk satsning, var ytterligare en kritik. 

Fredrick Federley sade att "en gång i tiden var jag politikens bad boy" och "visste precis" vad han skulle skriva på nätet för att få uppmärksamhet. Man får inte lika mycket uppmärksamhet på att koncentrera sig på att göra verklig politisk skillnad, lade han till. 

En övergripande önskan var att journalister ska förstå helheten, hur partierna samverkar, hur processen går till, i stället för att kasta sig över det senaste utspelet. 

Eftersom panelisterna är tidigare politiker, eller på väg bort från rikspolitiken, hade de även en udd riktad mot de egna partierna. Partierna följer medierna ofta och i onödan, och utnyttjar medier för det egna spelet, var kritik som nämndes. Tänk kritiskt och gå djupare, var samtalets viktigaste budskap. Något som säkert alla politiker - från höger till vänster - skulle instämma i.