På valvakan för snart fyra år sedan befann jag mig i centrala Stockholm. Vilket parti skulle man svänga in hos, före en tv-medverkan sent på kvällen? Likt flera andra journalister tog jag mig till Sverigedemokraternas valvaka. I en del opinionsmätningar hade SD nämligen fått riktigt höga siffror.
I det provisoriska presscentret hade partiet placerat ut en och annan förpackning mariekex. Många partiaktiva på plats ville gärna småprata. En kvinna från Västmanland sade att nu, nu skulle partiet nog nå omkring 30 procent. Hon var inte ensam om att ha stora förhoppningar. Sannfinländarnas Jussi Halla-aho fanns där. Stämningen var på topp.
Och så kom kallduschen, den första vallokalsundersökningen, och ett valresultat som landade på 17,5 procent.
Journalisten Niklas Orrenius, som också var där, sammanfattade det väl: ”Stämningen på SD-vakan är som humöret hos en besviken bronsmedaljör som gick för guldet, och åtminstone hade räknat med silver” (10/9, 2018).
Visst hade SD gått stadigt framåt sedan valet 2014, men flera opinionsmätningar hade helt klart överskattat stödet för SD.
Vad innebär det om Sverigedemokraterna blir större än Moderaterna? Frågan ställdes under onsdagskvällens Aktuellt. SVT:s färska Novusundersökning visade nämligen 17,5 procent för Moderaterna och 22 procent för Sverigedemokraterna. I programmet sades det att SD i så fall skulle kräva poster i regeringen. Inget är förstås skrivet i sten, men man bör vara försiktig med att tolka – och övertolka – opinionsmätningarna.
För det första görs mätningarna, som vi så gott som dagligen uppdateras med, mer ”stressat”. Novus mäter i tre dagar nu, men brukar vanligtvis mäta i fyra veckor, säger SR:s politiske kommentator Fredrik Furtenbach (22/8). Det ger tvärare kast. Färre undersökningsintervjuer bidrar också till att felmarginalerna blir större.
Länge sades det att SD-stödet underskattades i mätningarna. Tillfrågade SD-väljare kunde kanske ligga lågt om att de tänkt rösta på partiet, för att det var stigmatiserat att göra det. Men vid valet för fyra år sedan hade flera mätningar alltså tvärtom överskattat partiets väljarstöd.
I flera länder är det förbjudet att publicera opinionsmätningar för nära inpå val. Tanken är att mätningarna riskerar att påverka hur människor röstar.
Att hindra och stoppa information är fel sätt att hantera frågan. Däremot behöver såväl väljare som partiaktiva ta siffrorna för vad de är. Om inte annat för att slippa få hybris – följt av besvikelse – när väljarna slutligen har sagt sitt.