Att stalka folk på Ratsit är inte yttrandefrihet

En grundlagsändring krävs för att skydda svenskars personuppgifter på internet.

Söktjänster som Ratsit för med sig många risker och kränker den personliga integriteten.

Söktjänster som Ratsit för med sig många risker och kränker den personliga integriteten.

Foto: Anders Wiklund/TT

Ledarkrönika2024-07-24 06:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Internet har gjort vår vardag mycket enklare. En adressbok är överflödig, lika så en telefonkatalog. Den information vi tidigare enbart kunde få tag på genom att bläddra i dem eller genom att fråga en bekant om en adress är i dag bara några knapptryck bort. Detta tack vare hemsidor som Ratsit, Hitta och MrKoll. En stor mängd annan information som civilstånd, ägda bilar och inkomst finns också tillgänglig på dessa hemsidor.

Skönt, tänker nog de flesta. Men allt fler har insett att denna enkelhet kommer till pris som kanske inte är värt att betala.

Sedan år 2003 har rätten att publicera privatpersoners personuppgifter på internet varit skyddad av yttrandefrihetsgrundlagen. För att skyddas av grundlagen och kunna publicera personuppgifter och annan privata information krävs bara att hemsidan har ett utgivningsbevis. Den enskildes godkännande krävs alltså inte för publicering.

Sveriges system är unikt, även bland andra demokratier. Många som flyttar till Sverige förvånas över att deras adress och telefonnummer helt plötsligt finns tillgänglig för hela världen att se. Anledningarna bakom detta kan vara svåra att förstå för den som inte är härifrån.

Att ha tillgång till stora delar av befolkningens adress i mobilen ser vi svenskar som självklart och relativt okontroversiellt. Men det missbrukas av kriminella.

Under förra årets våldsvåg såg Skatteverket en stor ökning i antalet personer som hörde av sig med frågor kring fel i folkbokföringen (UNT 21/10). Oron för att gängkriminella skulle skriva sig på fel adress och att oskyldiga skulle råka illa ut till följd av gänguppgörelser var stor.

Förra sommaren slog polisen larm, kriminella använde sig av registreringsskyltar på Landvetters långtidsparkering för att hitta tomma villor att råna (SVT 26/7).

undefined
Söktjänster används av kriminella för att begå en rad olika brott.

Det ska inte krävas att manuellt begära att ens uppgifter tas bort från varje söktjänst-register eller en ansökan om skyddad identitet för att säkerställa att privat information hålls borta från vem som helst med en internetuppkoppling.

Men lyckligtvis är denna fråga på tapeten. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör dessa uppgifter på internet i syfte att stärka den personliga integriteten. Uppdraget ska redovisas senare i höst.

Förhoppningsvis rekommenderar utredningen lagändringar för att täta ihop detta kryphål. Det vore en vinst inte bara för det brottsförebyggande arbetet men även för den personliga integriteten.

Det är självklart att rätten att publicera på internet ska vara grundlagsskyddad men det är inte på den öppna tillgången till dina eller mina personuppgifter som yttrandefriheten vilar på.