Handelsveckan Black Week har just avslutats, naturligtvis med rekordsiffror i inköp, uppåt 13 miljarder kronor. ”Köphetsen slår i taket när företag uppmanar till överkonsumtion av onödiga prylar”, kan man läsa på Supermiljöbloggen. ”Vår planet är i knipa – och inget representerar det lika väl som Black Friday”, fyller Greenpeace i. Båda uppmanar givetvis till bojkott.
Starka motståndare till överkonsumtion lär inte bli gladare när november övergår i december, årets största handelsmånad. I år kommer julhandeln att omsätta 86,7 miljarder kronor, tre procent mer än i fjol, enligt rapporten från HUI Research. Samtidigt utsågs Årets julklapp av HUI, evenemangsbiljetten, och fick som vanligt kritik. Inte för konsumtionshetsen den här gången, utan på grund av smittorisken.
Med tanke på ökad befolkning och en inflation kring tre procent vore det ytterst märkligt om inte julhandeln slår rekord. Man måste också bringa lite ordning i ”miljarderna” och tänka på att handeln i oktober omsatte 65 miljarder kronor. I december är det betydligt mer, men inte så mycket mer som många kanske tror. Svenskarna köper ju potatis, mjölk, toapapper, cyklar och en massa andra saker året runt, vilket utgör huvuddelen av handeln.
Under julen tillkommer en hel del mat och dryck, samt julklappar. Vid mellandagsrean och den gångna Black Week passar man på att köpa så kallade sällanköpsvaror när det är billigare. Som hemelektronik, kläder och skor.
Miljöaktivisterna har rätt i att konsumtionen inte är hållbar, att alla borde hålla igen på inköpen, återbruka och sikta på en mer cirkulär ekonomi. Men det är knappast fråga om en sådan ”köphets” som det framställs som. Ganska ofta är det väl avvägda beslut. Att en familj med sämre ekonomi har råd att köpa vinterjackan av riktigt god kvalitet är faktiskt bra för miljön.
Själva julen är ett kapitel för sig, den är överkonsumtion med för många klappar och för mycket mat. Men det är en helg om året, som följs av magra dagar för både plånbok och mage.
Julhandeln 2021 har beskrivits som sista chansen för många butiker. Antalet stängningar av fysiska butiker har nått cirka 1 000 per år, en utveckling som beräknas hålla i sig under hela 2020-talet. Anledningen är förstås tillväxten av e-handel, något som accelererat under pandemin.
Framtiden är ändå inte huggen i sten. Fysiska butiker kommer att finnas kvar, men de behöver förändras och även utvecklas digitalt för att möta kunderna och behålla sina varumärken. Magnus Ohlsson, handelsanalytiker på sajten Retailomania, skriver om hybridbutiker och hybridkunder som delvis jobbar hemifrån, om dystra utsikter för stadskärnor och nyöppnade köpcentrum medan det ser betydligt mer positivt ut för stadsdelscentrum.
I en klimatneutral, hållbar värld måste alla varor produceras och transporteras på ett annat sätt. Men det leder ingen vart att ensidigt kritisera konsumenterna. Åtta miljarder människor kommer att fortsätta behöva enorma mängder mat, kläder, elektronik och annan utrustning.
Efterfrågan behöver också minska. Men precis som för bantaren som håller diet är det bättre att ge sig på vardagskonsumtionen. Några enstaka festmåltider kan man unna sig. Därför är inte Black Week och julhandeln det stora problemet. Det är i stället att så få tänker på den hållbara cirkulära ekonomin under årets övriga elva månader.
Snart är det jul och visst kan man köpa något fint till sina nära och kära, och unna sig själv något på rean (ett skidpaket?), kanske rädda en favoritbutik på köpet. Någon bojkott blir det inte fråga om, tyvärr inte heller någon neddragning från i fjol. Men snart är det januari igen.