Bertil ”Berra” Ericson är 62 år och har ingenstans att bo. Varje dag är en kamp för att hitta en plats att sova för natten. För några veckor sedan var han på väg till Gamla Uppsala för att sova på toaletterna där när han somnade i en snödriva på vägen. Hade inte en förbipasserande upptäckt honom och sett till att han kom in på sjukhus hade Bertil förmodligen varit död.
"Jag kommer gå under om jag inte får en bostad", säger han (UNT 17/1).
Enligt siffror från Socialstyrelsen som lyfts fram i Sveriges Stadsmissioners årliga Hemlöshetsrapport finns det i dag omkring 33 000 personer som lever i hemlöshet i Sverige. Cirka 1 000 av dessa finns i Uppsala. Trots det valde kommunen 2019 att lägga ned arbetet enligt modellen Bostad Först som påbörjades 2016.
Bostad Först baserar sig till skillnad från traditionellt hemlöshetsarbete inte på så kallade boendetrappor där människor stegvis måste kvalificera sig och nå drogfrihet och absolut skötsamhet för att få ett lägenhetskontrakt. Tvärtom utgår metoden från att ett hem och en trygg tillvaro är själva förutsättningen för att människor ska lyckas hantera svåra sociala eller ekonomiska omständigheter och bygga upp ett fungerande liv.
Under den första tiden ansvarar kommunen eller organisationer som Stadsmissionen för lägenhetskontraktet och bistår med stöd och hjälp till den som är inskriven. När personen visat att han eller hon klarar av att stå på egna ben – ofta efter ett till två år – skrivs kontraktet över och övergår till att vara ett helt vanligt boende.
Forskning från bland annat Lunds universitet och erfarenheter från både Sverige och andra europeiska länder där man länge praktiserat Bostad Först visar att cirka 80 procent av de som får bostad och stöd senare bor kvar i sina lägenheter. I förhållande till andra alternativ för människor i hemlöshet som akutboenden eller olika typer av tillfälliga lösningar har Bostad Först dessutom visat sig vara kostnadseffektivt ur ett samhällsperspektiv.
I vårt grannland Finland ingår redan Bostad Först som en del i en nationell hemlöshetsstrategi och i Sverige har civilsamhällesorganisationer som Stadsmissionen och flera partier, bland annat Liberalerna, drivit på för att Sverige ska gå samma väg.
Det borde därför inte vara någon tvekan hos ansvariga politiker om att Uppsala borde återinföra Bostad Först. Efter ett beslut i socialnämnden i somras om att utreda detta finns det också en möjlighet att så blir fallet. Förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge att göra om och rätt. Att människor som Bertil Ericsson, vilka inget hellre vill än att få hjälp, riskerar att dö i en snödriva för att de har någonstans att ta vägen är helt oacceptabelt.