Åsiktskonformismen på SVT borde oroa

Värderingar och bakgrund spelar roll eftersom det riskerar att påverka ämnesval, vinklar och vilka berättelser som lyfts fram.

Ledarkrönika 21 december 2021 04:05
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

I SVT:s 30 minuter (15/12) ställde programledaren Anders Holmberg SVT:s vd Hanna Stjärne mot väggen. 

 

Förtroendet för public service är fortsatt högt (76 respektive 70 procent för SVT och SR enligt Medieakademin 2021), men väljare på högerkanten har ett betydligt lägre förtroende än de på vänsterkanten. 

 

Men på frågan om förtroendesiffrorna är ett problem, vill Stjärne inte svara. Hon påpekar att det kan finnas en debatt inom partierna som kan främja en mer negativ syn på public service. 

 

Att förtroendet är så pass uppdelat borde dock oroa. SVT ska vara till för hela Sveriges befolkning. Risken är att många väljer bort public service helt när samhället blir allt mer polariserat, och vi går på så vis i allt högre utsträckning mot en medieverklighet som liknar den i USA.

 

I en välrefererad undersökning av professorn i journalistik Kent Asp från 2011, visades att 70 procent av SVT-medarbetarna sympatiserade med Miljöpartiet eller Vänsterpartiet. Självklart är de flesta journalister professionella och strävar efter opartiskhet. Men det spelar roll vad en person har för värderingar och för bakgrund, eftersom det riskerar att påverka ämnesval, vinklar och vilka berättelser som lyfts fram.

 

I en senare rapport från Näringslivets medieinstitut (2019), där Carl-Vincent Reimers tittat på Granskningsnämndens fällningar mot public service framkommer att det mellan 2012-2019 fanns en övervikt för åsikter typiska för GAL (Grön, Alternativ och Frihetlig) när det kommer till fällningar som handlar om politik. Det är framför allt två områden som sticker ut: invandring och synen på SD.

 

Ett av de mest uppmärksammade fallen av jäv inom public service, som avslöjades av Sofie Löwenmark på stiftelsen Doku, rörde en reporter på Ekot som inledde en relation med en misstänkt islamist, samtidigt som hon gjort granskande reportage om honom. Journalisten fick inte sparken, utan fick själv avgå och flera av inslagen togs inte bort. Hade SR agerat på samma sätt om inslagen handlade om en misstänkt högerextremist?

 

Förtroendeproblematiken tycks dessvärre ofta flyga public service förbi, men det är något som förtjänar uppmärksamhet. Fem miljarder skattekronor finansierar public service varje år och vi kan sedan 2019 inte längre välja bort avgiften, ens om man saknar tv.

 

Åsikter och värderingar spelar roll. Inte minst med tanke på att förtroendet för public service tycks korrelera med hur mycket en väljare sympatiserar med public service-journalisternas egna åsikter. 


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa