Kriget i Ukraina har bidragit till att fler har börjat fundera över den egna framtiden om kriget skulle komma hit. Mängder av ansökningar har inkommit till hemvärnet, folk har köpt slut på apotekens jodtabletter och människor fyller på sina förråd med pasta och konserver.
Skyddsrummen, dit vi ska ta oss i händelse av ett anfall, är för få. I Uppsala kommun finns 1 273 skyddsrum som kan inrymma 158 093 invånare, motsvarande 66 procent av Uppsalas befolkning.
I Knivsta är det inte lika förspänt. I UNT (7/3) beskrivs att det enbart finns ett skyddsrum med möjlighet att inrymma 124 personer, för en befolkning på 19 800 Knivstabor.
Enligt Anders Johannesson, enhetschef för befolkningsskydd på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), var tanken aldrig att skyddsrum skulle finnas överallt, då “behoven inte finns överallt” (UNT, 7/3). Så är det naturligtvis. Det är framför allt i större städer som behov finns.
Men i kölvattnet av frågan om skyddsrummen har en annan debatt seglat upp. På MSB:s hemsida beskrivs att djur inte är tillåtna i skyddsrummen med anledning av allergirisk och brist på utrymme. Detta har fått många djurägare att slå bakut. Svenska kennelklubben har krävt möte med MSB. I Facebookgruppen “Hundar i Uppsala” beskriver en användare det “som att säga att barn inte får komma in i skyddsrum för att de inte tål barn”. Ytterligare några menar att de aldrig kommer att bege sig till ett skyddsrum om de inte får ta med sin “familjemedlem”.
En grupp husdjursägare kräver nu också att myndigheten upprättar speciella skyddsrum för husdjursägare dit man får ta med sina djur (SR, 5/3).
Självklart vore det hemskt att behöva lämna ett husdjur som är som en del av familjen. Tilläggas ska också att MSB:s rekommendation inte enbart gäller hundar. I gruppen “djur” återfinns naturligtvis även katter, undulater, ormar, hamstrar, hästar och akvariefiskar. Sverige har dessutom en stor mängd nötkreatur, grisar, får och höns. Hur avgör vi vilka djur som skulle få en eventuell skyddsplats och vilka som ska diskrimineras?
Husdjursägarna borde däremot först besvara frågan: Vilka personer ska väljas bort till förmån för husdjuren?
Sverige har inte tillräckligt med skyddsrum för att tillgodose skydd åt alla som behöver det. Tar någon med sin hund till skyddsrummet, innebär det att en annan person får avstå sin plats.
Valet borde vara enkelt. Många husdjursägare tycks dra samma slutsats. I slutändan handlar det om en människas liv, eller ett husdjurs liv.