Äntligen jobbar du åt dig själv igen

Vi betalar mer i skatt än vad vi tror. Över hälften av året arbetar vi bara för att tjäna ihop till våra skatter och avgifter.

Skattefridagen 2020 är här - dagen på året då den genomsnittliga arbetaren har tjänat ihop summan som motsvarar alla skatter och avgifter hen betalar under året.

Skattefridagen 2020 är här - dagen på året då den genomsnittliga arbetaren har tjänat ihop summan som motsvarar alla skatter och avgifter hen betalar under året.

Foto: Adam Wrafter/SvD/TT & Jonas Kihlander/UNT

Ledarkrönika2020-07-21 09:12
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I can feel it coming in the air tonight, sjunger Phil Collins. Och det har den medelinkomsttagare som har riktigt bra koll på skattesatserna också kunnat göra. Från och med idag har nämligen invånarna i sju av Uppsala läns åtta kommuner (Älvkarlebyborna får vänta tills imorgon, onsdag) tjänat ihop tillräckligt med pengar för att betala all skatt för året och lönen de arbetar ihop kommer hädanefter att tillfalla dem själva.

Det gäller i alla fall om man ser på saken som föreningen Skattebetalarna gör, som varje år beräknar när skattefridagen infaller. De kikar på hur stor andel av den summa arbetsgivaren betalar ut som försvinner i skatter och avgifter varje år och räknar sedan ut hur många dagar man behöver arbeta för att tjäna in detta belopp. Ungefär samma metod som Sveriges Kvinnolobby använt när de hävdar att Sveriges kvinnor jobbar gratis från 16.09 varje dag.

”Men vi är ju redan inne i andra halvan av juli, betalar vi verkligen så mycket skatt?”, frågar sig nog en och annan läsare nu. Det korta svaret på den frågan är: ja. 

Det lite längre svaret på den frågan är också ja. I Sverige är vi nämligen duktiga på att ta ut hög skatt utan att det syns särskilt tydligt. Den som tjänar 32 850 kr i månaden, vilket är något under medellönen i landet, betalar drygt 8 000 kronor i kommunal inkomstskatt. Det ser inte så mycket ut, men utöver det betalar arbetsgivaren 10 500 kronor i arbetsgivaravgift. Dessutom tillkommer moms och punktskatter på vår konsumtion på 5 400 kronor – och eftersom vi förr eller senare kommer att konsumera för de pengar vi tjänar kan de också betraktas som en skatt på arbete. 

Även för städare, den yrkesgrupp i hela landet med lägst medellön enligt SCB, försvinner över hälften av den summa arbetsgivaren betalar ut. Skattefridagen för dem inträffar kring den 10 juli.

Poängen med detta är såklart inte att vi är statens slavar fram till dess att industrisemestern börjar utan att vi betalar betydligt mer skatt än vi tror att vi gör. Med denna vetskap blir vi förhoppningsvis mer skeptiska nästa gång någon politiker vill höja skatten ytterligare för att finansiera någon ny satsning – ofta går det att prioritera om bland de befintliga utgifterna i den redan ganska stora budgeten och spara in någon annanstans. 

I bästa fall ökar det rentav stödet för att sänka skatterna på arbete. Förutom att leda till fler jobb skulle det ge ett välkommet tillskott i kassan för vanligt hyggligt folk. I framtiden kanske städaren, undersköterskan och lagerarbetaren kan få behålla lönen redan från och med midsommar. Det vore allt något att skåla för.