Ansvariga har inte råd med för många missar

Folkhälsomyndighetens nedtonande av riskerna har inte varit lyckad.

Statsepidemiolog Anders Tegnell har ingen enkel uppgift. Men Folkhälsomyndigheten behöver ta befogad kritik på allvar.

Statsepidemiolog Anders Tegnell har ingen enkel uppgift. Men Folkhälsomyndigheten behöver ta befogad kritik på allvar.

Foto: Claudio Bresciani / TT

Ledarkrönika2020-03-11 14:46
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Varför sa Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Anders Tegnell att vi troligtvis skulle ha nått kulmen för ökningen av nya coronafall? Och varför har myndigheten påstått att barn inte driver infektionen, när WHO i själva verket hade påpekat att det "inte är möjligt att avgöra"?

Efter att Folkhälsomyndigheten på tisdagen meddelade att smittrisken för viruset går upp till ”mycket hög” kraschade myndighetens hemsida. Statsminister Stefan Löfven försökte genast dämpa oron med budskapet att vår beredskap är god. 

Det ska sägas att ansvariga har allt annat än en enkel uppgift. Beslutsfattare måste fatta beslut i svåra lägen, utifrån den fakta som finns tillgänglig. Fakta som snabbt kan ändras. Vi ska också vara glada över att politiker, känsliga för opinionsyttringar, inte styr myndigheter. 

Kritiken mot att Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell har rest till Somalia påminner om irritationen mot att dåvarande utrikesminister Leila Freivalds hade varit på teater under tsunamikatastrofen i slutet av 2004. Symbolfrågor kan tyckas. Men bakom reaktionen finns även ett rimligt önskemål: ta situationen på allvar!

Folkhälsomyndighetens nedtonande av riskerna har inte varit helt lyckad. En bra grundregel för kommunikation är att alltid vara så saklig och transparent det bara går. Man bör också undvika påståenden som snart kan bli en belastning för trovärdigheten. Som att ökningen av antalet svenska fall troligtvis skulle ha nått sin kulmen. Att inte vilja sprida panik är bra, men en överdrift åt andra hållet blir inte heller lyckat. 

Saklighet är a och o. Missar och felsteg i kommunikationen från svenska myndigheter och makthavare ökar risken för skadlig desinformation.

Helt klart är att worst case scenario måste finnas med i kalkylen. Kommer det att finnas tillräckligt med skyddsutrustning inom vården? Materielkrisen från förra året finns i färskt minne. 

Många delar av samhället skakas om. Anna-Lena Holmström, Svenskt näringslivs regionchef, berättar för mig att hon varit i kontakt med företagare i vitt skilda branscher i Uppland som upplever läget som pressat. Harvard har som universitet beslutat att flytta kurser online. Större arrangemang, som mässor och sportevent, ställs in. Resor avbokas. Förbjuds större folksamlingar snart även här? 

Sedan det första bekräftade fallet i Sverige i slutet av januari har det gått fort. Det går inte att vrida tillbaka klockan men det går att försöka göra rätt framöver.

Panik förvärrar bara, men ta situationen på största allvar.