Hushållens ekonomiska situation har stått, och kommer fortsätta stå, högt på dagordningen. De förändrade konsumtionsmönstren under pandemin var föga förvånande. Färre resor, restaurangbesök och evenemangsbiljetter. Fler brädspel, böcker, hemrenoveringar och livsmedel till hemmakockarna.
Även inflationens konsumtionsmönster går till viss del att förutspå. El och drivmedel blir dyrare, likaså räntan. Därmed blir utrymmet för konsumtion efter att de fasta utgifterna är betalda än mindre. Vad kommer vi lägga pengarna på, när de inte räcker lika långt?
Sedan pandemirestriktionerna hävdes har ”livsnjutarkonsumtionen” återgått, eller nästan återgått till tiden innan pandemin. Vi har saknat restaurangbesök, blöta utekvällar och att sitta i publiken vid kulturevenemang. Hemrenoveringarna lär bli färre igen, dels för att många redan renoverat, dels för att hushållskostnaderna stiger.
Konsumtion av kläder och kosmetika minskade under pandemin. Här har företagen dessutom ritat om spelplanen en del, framför allt avseende kostnadsfria returer. Över hälften av alla klädesplagg och skor som köpts via nätet returneras, likaså en femtedel av kosmetika och hälsoprodukter. Detta förklaras dels av att det är svårt att veta vad som passar när vi handlar på nätet, dels av sociala mediers ”haul”-videor – där nya inköp visas upp och prövas framför kameran – som premierar stora inköp men inte att behålla dem. Därför har företagen valt att låsa ute vissa konsumenter som har en historia av att lämna tillbaka för stor andel av sina köp, och se över både krav och tidsgränserna för returer.
För nätjättarna blir detta närmst ett moment-22. Ingen konsument vill betala för att skicka tillbaka varor; nästan 70 procent förväntar sig att det ska vara kostnadsfritt och i den attraktiva köpgruppen 18-25 svarade över hälften att de inte skulle återvända till en försäljare efter en dålig returupplevelse. Men kostnaderna för administration och lagerhållning är stora, återlämnandet gör företagens egna inköpsnivåer oberäkneliga.
Kanske gör dessa fenomen, i kombination med inflationens minskade ekonomiska rörelsefrihet, att vi är på väg bort från de senaste årens ”fast fashion” och i stället att den billigare och mer miljömedvetna second hand-trenden håller i sig. Detta skulle rimma väl med en pandemitrend av ökad utrensning i hemmet; både donationer och privatpersoners återförsäljning har ökat markant.
Färre renoveringar. Färre kilovisa klädinköp. Kommer vi börja spara i stället? Nja. Under pandemin var investeringar på börsen gynnsamma nästan vad man än gjorde, men den sanningen har slutat stämma. Börsen pekar brant nedåt sedan i höstas, åtminstone för alla som inte tog sina ekonomiska tips från Hasse Andersson – det är investeringar i guld och gröna skogar som är tryggast.
Experterna verkar vara ense om att det kommer bli bistrare och dystrare framöver. Jo tjena. Stigande priser innebär dock inte nödvändigtvis att vi tvingas få mindre värde för våra pengar – även en billig tröja blir dyr om den bara samlar damm i garderoben. I stället för retail theraphy, konsumtionskurer, får vi kurera vår konsumtion för att ha råd med dans och håll i gång. Det är inte nödvändigtvis dåligt.