Tidningsprojektet Bulletin blev omdebatterat och – från vänsterhåll – kritiserat redan innan det lanserats och någon visste vad det faktiskt var. När sedan den liberalkonservativa (Bulletins egen benämning) digitala dagstidningen blev tillgänglig för allmänheten, dröjde det inte många timmar innan Vänsterpartiet drog i gång en motkampanj.

I bulligt och ilsket vänsterrött förklarades i en banner på Facebook att ”Vi kan överrösta Bulletin”. Det är ett avslöjande ordval. Visserligen presenteras en mer nyanserad förklaring på Vänsterpartiets hemsida, där formuleringen i stället är ”Ska vi låta Bulletin och annan högermedia stå oemotsagda”.

Anna Herdy, politisk sekreterare hos Vänsterpartiet förtydligade också partiets budskap: ”Det är alltså ingen i V som vill ’tysta” Bulletin, eller genom denna insamling ’försöker angripa fria medier’”, förklarade hon i ett inlägg på Twitter.

Rimligare? Ja. Oproblematiskt? Nej. Vänsterpartiet har en historia av politisk aktivism som syftar till att störa eller just överrösta politiska motståndare. Förståelsen för yttrandefrihet verkar sällan vara hundraprocentig när motståndarnas åsikter anses fel.

Det går också att ifall ett riksdagsparti bör bedriva en kampanj så tydligt riktad mot en dagstidning. I sammanhanget spelar det mindre roll att Bulletin är nystartad eller vilken agenda man anser att tidningen har. Om målet hade varit en etablerad dagstidning hade det blivit ett ramaskri. Samma sak om något annat parti drivit kampanj för att ”överrösta” en annan nätpublikation.

Ett ramaskri är också befogat. Tryckfriheten måste värnas och som riksdagsparti bör man agera därefter. I det ingår inte att ge sig på enskilda publikationer, även om det inte uttryckligen är förbjudet. Det gäller även när det inte är åsikter man själv uppskattar.

Och Vänsterpartiet behöver inte oroa sig för att opinionstexterna som publiceras av Bulletin kommer att stå oemotsagda. De kommer att bemötas både lokalt och nationellt, från både liberal och socialdemokratisk press. Garanterat också här på ledarplats i Upsala Nya Tidning. 

Men då i en fri och öppen debatt, inte genom att någon aktör ska tystas eller på annat sätt kväsas. Det är det vi har vår mångfald av medieaktörer för, garanterad av tryckfrihetsförordningen. 

Vänsterpartiet borde akta sig för att agera på ett sätt som kan tolkas som att man tar lätt på pressfriheten. Ta debatten med era meningsmotståndare i kammaren i stället. Bemötandet av Bulletin fixar den fria pressen.