Vad handlar fallet Karin Pettersson om, egentligen? Den vĂ€lkĂ€nda förlossningsöverlĂ€karen fick sparken frĂ„n Karolinska i Stockholm i februari. Enligt arbetsgivaren visade en utredning att hon varit âgrovt illojalâ. Den konkreta kritiken vilade pĂ„ tre ben: Hon hade anvĂ€nt jobbmejlen privat. Hon hade ibland som chef varit svĂ„r att fĂ„ tag pĂ„. Slutligen hade hon inte dokumenterat sina bisysslor pĂ„ ett korrekt sĂ€tt (DN 20/3).
De första tvÄ anmÀrkningarna kan man nog bortse ifrÄn. Det Àr inte alltid lÀmpligt att anvÀnda jobbmejlen privat, men kön skulle bli lÄng om det i sig var grund för avsked. PersonalÀrenden Àr svÄrbedömda om man bara fÄr höra den ena sidan. Var det bara hennes anhÀngare som slöt upp bakom henne? Skulle kritiken tystna? Fanns nÄgot dÀr bakom som gjorde Karin Pettersson olÀmplig som chef?
TvĂ„ mĂ„nader senare kan man konstatera att det anonyma tipset att hon âvarit svĂ„r att fĂ„ tag pĂ„â stod ensamt kvar. Stödet för Pettersson har dĂ€remot vuxit till orkanstyrka, med krav pĂ„ direktören Per Mattssons avgĂ„ng (141 lĂ€kare och barnmorskor, LĂ€kartidningen) och debattartikeln âDet Ă€r omöjligt att göra rĂ€tt pĂ„ Karolinskaâ (79 kvinnolĂ€kare, DN 27/3). Under april hölls manifestationer utanför Karolinska i Solna och Huddinge.
Karin Pettersson har fyllt 60 Är. Liksom en stor del av alla yrkesaktiva i Sverige har hon utbildat sig och inlett sin yrkesbana pÄ det analoga 1900-talet. Om man ser till chefer och högspecialiserade anstÀllda blir förstÄs andelen Àldre, sÀg 50-plussare, Ànnu mycket högre.
Vad lÀrde man sig dÄ, före den digitala revolutionen? Jo, att det absolut viktigaste Àr patienten, eleven, kunden och sÄ vidare, att man ska förkovra sig och bli sÄ bra som möjligt pÄ sitt jobb, för att sedan kanske kunna leda andra mot samma mÄl.
Vad lÀr sig dagens mellanchefer? Samma sak, förstÄs, men ocksÄ nÄgot mer. Det har blivit allt viktigare att kunna planera, dokumentera och följa upp sitt jobb, i ett stÀndigt förÀnderligt system av applikationer och mötesstrukturer. NÄgot stöd frÄn gamla tiders kontorister och personalare finns inte. Man mÄste hela tiden lÀra sig nytt och det stjÀl tid och energi frÄn jobbet.
Den tysta revolutionen pĂ„ arbetsplatserna har jag tagit upp i en serie artiklar, exempelvis Strategerna som hindrar dig frĂ„n att jobba (9/10). Det handlar om nya yrkesgrupper som kraftigt höjt sin status â HR, strateger, planerare och kommunikatörer. De sitter i ledningsgrupper och de hĂ„ller de som jobbar med verksamheten sysselsatta.
Kan man fĂ„ sparken, eller âomplacerasâ, för att man inte uppfyller alla kriterier om dokumentation, fyller i och följer upp alla medarbetarenkĂ€ter eller hĂ„ller koll pĂ„ avdelningens key performance indikator (KPI)? Ja, Ă„tminstone sĂ„ ingĂ„r detta i arbetsuppgifterna.
Det skulle kunna vara sĂ„ att Ă€ldre ibland omplaceras för att de inte lĂ€ngre hĂ„ller mĂ„ttet, med det administrativa underpresterandet som ursĂ€kt. Det skulle ocksĂ„ kunna vara sĂ„ att riktigt populĂ€ra och utĂ„triktade medarbetare fĂ„r flytta pĂ„ sig, med samma ursĂ€kt. Det Ă€r ren spekulation frĂ„n min sida men understryks av bitrĂ€dande överlĂ€karen Clara Brandkvist pĂ„ Karolinska: âVi ser att omtyckta chefer tas ur tjĂ€nst utan förvarningâ (DN 20/3).
Karin Pettersson var âansiktet utĂ„t för förlossningsvĂ„rdenâ, prisbelönt och en efterfrĂ„gad förelĂ€sare. Men hon dokumenterade alltsĂ„ inte sina bisysslor pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Kan det vara sĂ„ enkelt som avundsjuka?
Det stora problemet Ă€r att ingen direktör eller politiker sĂ€ger ifrĂ„n mot den nya hegemonin med engelska titlar. Vi har inte rĂ„d att förlora mer kompetens pĂ„ grund av mejl- eller datatrassel. Det Ă€r en strid som mĂ„ste vinnas â för patienternas, elevernas och kundernas skull.