Sveriges grundskoleelever presterar sämre i internationella jämförelser som Pisa, men betygen blir bättre. Skolan genomlider tre terminer av pandemi, med åtskilliga problem trots att undervisningen som regel varit på plats. Betygen fortsätter att stiga. ”Vi hade ett ganska stort tapp i undervisning, att det inte skulle märkas tror vi inte riktigt på”, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund (SVT 28/7).
Det andra facket, Lärarförbundet, presenterade i veckan en undersökning som visar på högre betyg för niondeklassarna de senaste sju åren, i alla ämnen! Intressant nog gäller ökningen både kommunala skolor och friskolor. Det är annars de senare som genom åren främst förknippats med glädjebetyg, som ett sätt att locka elever på ”skolmarknaden”.
Att friskolor sätter för höga betyg finns belagt i en rapport från Skolverket 2019. Den visar att friskoleeleverna i genomsnitt får 2,5 betygspoäng högre slutbetyg än vad de presterat på nationella proven. Men glädjebetygen gäller alltså även kommunala skolor.
Nationalekonomen och skoldebattören Jonas Vlachos tror att en förklaring kan vara de målrelaterade betygen som infördes 1994, först IG-MVG och sedan 2011 A-F. Det går alltid att förhandla om att en viss elev verkligen uppfyllt målen för ett visst betyg, och det är alltid lättare att vara snäll. ”Alla blir glada: eleverna, föräldrarna och skolchefen, och man slipper bråka med någon”, säger Vlachos till tidningen Läraren (6/12).
Alternativet heter relativa betyg, vilket betydde samma andel ettor som femmor (sju procent), 24 procent tvåor och fyror samt 38 procent treor. Över hela landet, förstås. De nationella proven gav vägledning om hur enskilda skolor eller klasser låg till.
En av anledningarna till att 1-5-systemet föll i vanrykte var just att det skulle ha missuppfattats - historier om att lärare tillämpat det i klassen och meddelat en elev att hen var duktig nog men ”tyvärr är femmorna slut”. Det finns säkert exempel på det, men generellt är det en grav underskattning av lärarkåren.
Efter tio år är det fortfarande ingen som riktigt begriper att ”betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda”. Man kan misstänka att det funnits många ”starka fyror” bland konstruktörerna när de gick i skolan. Men kanske var de inte värda sin femma? Troligen hade lärarna full koll på nivån, men ville vara snälla och uppmuntrande utan att för den skull sätta fel betyg.
Under alla omständigheter visar betygsstatistiken att det dags att sätta F, IG eller 1 för betygssystemet i svensk skola. Snällismen leder inte till framgång, vare sig för enskilda elever eller för Sverige.