När Fadime Sahindal mördades av sin far i Nyby för 23 år sedan hade hon levt under jord i fyra år. År 1998 hade fadern och brodern dömts för misshandel och olaga hot. Några veckor senare omkom hennes pojkvän i en bilolycka utanför Märsta som omgavs av frågetecken då det inte fanns några bromsspår på platsen.
Hon valde sina framträdanden med omsorg. Många tyckte att hon ”hördes och syntes överallt” men det var nog mer en effekt av hennes lyskraft när hon väl tog till orda. Särskilt naturligtvis under hennes framträdande inför många riksdagsledamöter (inte i riksdagen som många tror) hösten 2001 där ingen kunde undgå att förstå hur det var att växa upp och leva som ung kvinna i en hederskontext. Det gick dock utmärkt att undgå, skulle det visa sig.
Efter mordet tillsatte dåvarande integrationsminister Mona Sahlin Masoud Kamali som utredare och expert för integrationsfrågor. Kamali var på den tiden en mycket flitig debattör som bland annat påstod att det inte existerar någon "speciell hederskultur", att det var en myt som byggde på "djupa fördomar".
Min före detta kollega Sakine Madon skrev om det här på årsdagen i fjol och fortsatte: ”Det är märkligt att idén om att antirasister ska tona ner eller förneka hedersförtryck fick fäste, med tanke på hur bakvänd den är ... Vissa barn får växa upp med att man får välja själv vem man är och vill bli. Andra barn växer upp med könsseparation, tidiga slöjkrav och att inte få delta på simningen och klassresan. Att på det sättet göra skillnad på "våra" barn och "deras" barn, vad är det om inte rasism?”
Mona Sahlin tillhör dem som ändrat sig. "Det fanns någonstans en känsla av huruvida man gjorde rasisterna en tjänst eller inte. Vi lät den fegheten ta över i stället för att på allvar verkligen försvara flickorna", sade hon i en dokumentär 2022 (19/1). Det bestående intrycket är ändå en 23 år lång uppförsbacke för dessa flickors (och pojkars) frihet och rättigheter.
På 23-årsdagen i tisdags invigdes Nexus resurscentrum mot hedersrelaterat våld i Uppsala län vid en ceremoni på Uppsala Slott. Det är en bra och vällovlig satsning på alla sätt, bland annat ska fler våga söka hjälp. ”Vi vill göra det lättare genom möjligheten att vara anonym”, säger Andreas Lindman, enhetschef på Uppsala kommun till SVT (21/1).
Anonyma stödsamtal för hedersutsatta, alltså, 23 år efter att Fadime Sahindal visat för hela världen att all form av liv i det offentliga kan betyda att man skriver under sin egen dödsdom. Visst är det en landvinning. Men lika visst har det tagit alldeles för lång tid och kostat alldeles för många olevda liv.