I valrörelsen 2014 anklagade Socialdemokraterna alliansregeringen för att ha misslyckats med jobbpolitiken. Arbetslösheten har ökat under alliansens år vid makten, dundrade Stefan Löfven och gick till val på att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
Exemplet visar att det med statistikens hjälp går att beskriva verkligheten på olika sätt. Det är sant att arbetslösheten ökade under de borgerliga regeringsåren, drivet av att fler människor kom ut på arbetsmarknaden. Sant är också den den svenska sysselsättningen, mätt som andel av befolkningen, var högst i EU när alliansen lämnade Rosenbad.
Exemplet visar också att det är svårt att jämföra länder. Socialdemokraternas jobbmål har kritiserats av flera nationalekonomer som menar att det är olämpligt att göra arbetslösheten till en tävling. I de länder med lägst arbetslöshet i EU är ofta kvinnors sysselsättningsgrad betydligt lägre än i Sverige. Ska Sverige verkligen jämföra sig med dessa länder?
Integrationen av invandrare på arbetsmarknaden är ett annat område där länderjämförelser är vanskliga.
Att Sverige har misslyckats med integrationen upprepas ofta i debatten. Och visst, sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är i Sverige högre än genomsnittet i EU. Siffrorna ser betydligt bättre ut i länder som Grekland och Italien. Där är skillnaden i sysselsättning inte särskilt stor mellan utrikes och inrikes födda.
Men betyder det att Sverige skulle ha misslyckats med integrationen? Nej, precis som när Socialdemokraterna kritiserade alliansen för arbetslösheten 2014 är det en fråga om vilken måttstock som används för att beskriva verkligheten.
I veckan presenterade SCB sin senaste arbetskraftsundersökning. Den visar att sysselsättningen ökar för hela befolkningen och att en stor del av ökningen tillkommit bland utrikes födda.
Sverige ligger över EU-snittet när gäller sysselsättningsgraden för utrikes födda. I botten på den listan återfinns flera sydeuropeiska länder med krisande ekonomier. Samma länder som har ett litet sysselsättningsgap kan alltså också vara länder med hög arbetslöshet och låg sysselsättning bland utrikes födda. Så vilket land är det egentligen som misslyckats med integrationen?
Det är naturligtvis illa att sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är stort i Sverige. Mer behöver göras för att sänka trösklarna till arbetsmarknaden för grupper som i dag har svårt att få jobb. Här krävs en konstruktiv debatt om sådant som ingångslöner, utbildningsinsatser och skatter.
Det som däremot inte behövs nattsvarta beskrivningar av verkligheten. De debattörer som orerar över Sveriges misslyckande på integrationsområdet bör ställa sig en fråga: Är verkligen Grekland ett arbetsmarknadspolitiskt föredöme?