Nyligen rapporterade TT att polisen vill locka fler med utländsk bakgrund till yrket, vilket är utmärkt. Polisen påpekade samtidigt att man inte har några ”planer på att lätta på kunskapskraven”. Vilket också är utmärkt.
Andra myndigheter och arbetsgivare borde se och lära. Det finns nämligen skräckexempel på det här området, som exempelvis den kvotering som Södertörns brandförsvar i Stockholm har ägnat sig åt. I jakt på jämställdhet och mångfald rekryterade brandstationen personer som bland annat inte klarade av rökdykartest.
Brandmännens riksförbund bekräftade redan för några år sedan att det politiska trycket har gjort att man tagit in folk som inte "klarar av yrket". Samtidigt sållades meriterade brandmän bort. Stiftelsen Centrum för rättvisa hjälpte exempelvis Simon Wallmark som hade diskriminerats. På Södertörns brandstation gavs i stället jobb till sökanden med erfarenhet av yrken som exempelvis nagelskulptris, frisör eller massör.
Tänkte cheferna ens på vilka risker det här kunde medföra ute på fält, både för allmänheten och för de direkt inblandade?
Visst fanns det brandmän som varnade för konsekvenserna, brandmännen Emil Skoglund och Pontus Westlund gjorde det offentligt i en artikel. Men i stället för att lyssna gjorde ledningen det motsatta. Brandmännen som hade slagit larm fick veta att de inte längre var aktuella för anställning vid Södertörns brandförsvar, och brandchefen Lars-Göran Uddholm anklagade dem för att inte "dela myndighetens värderingar".
I somras gav Justitieombudsmannen (JO) brandchefen bakläxa. Uddholm bröt nämligen mot det grundlagsfästa repressalieförbudet, slog JO fast. Offentliganställda har meddelarfrihet och yttrandefrihet. Man kan tycka att en brandchef borde ha känt till både det och att det inte är tillåtet med diskriminering.
Polisen resonerar tack och lov desto klokare om mångfald. Som Stefan Wehlin på polisens HR-avdelning säger till TT är en väg att besöka gymnasieskolor och genom kampanjer försöka nå brett. Att utforma ”inkluderande” kampanjer är viktigt. Polisen behöver såväl flerspråkighet som poliser som förstår olika sociala sammanhang. Det kommer att behövas många nya poliser, så här gäller det att ta till vara på rätt kunskaper.
En teori är att sökanden till polishögskolan, med utländsk bakgrund, ”faller bort” på grund av språkkraven i svenska. Om kraven är rimliga behöver de förstås gälla alla blivande poliser. Polisens Stefan Wehlin igen: ”Den som inte behärskar svenska språket i att kunna läsa och skriva fullgott kan tappa viktig information gällande ny lagtext. Och man skriver mycket under vittnesupptagning och förhör, därför är det viktigt ur ett rättssäkerhetsperspektiv.”
Så är det. Jobba för ökad inkludering och mångfald, och se flerspråkighet som den merit det är. Men sänk aldrig ribban.