Från Gotland är det lika långt till Kaliningrad som till Stockholm. Med ett grannland bör man ha om inte den bästa, så åtminstone en rak och tydlig relation. Därför är det bra att utrikesminister Margot Wallström i dag åker till Moskva för att träffa sin kollega Sergej Lavrov. Väl där bör hon tala klarspråk om Krim, Ukraina, säkerheten runt Östersjön och bristen på demokrati i Ryssland.
För knappt ett år sedan sade Lavrov i en lång DN-intervju bland annat att Ryssland skulle ”vidta nödvändiga åtgärder” om Sverige gick med i Nato. Samt att de frysta relationerna mellan länderna har skett på svenskt initiativ. Rysslands ambassadör i Sverige, Viktor Tatarintsev, gick senare ut och dementerade Nato-uttalandet som han menade var taget ur sitt sammanhang (SVT Agenda 8/5). Samtidigt ansåg Tatarintsev att Sverige drabbats av russofobi, rysskräck, och i allt högre grad baktalade ett land som bara har ”de godaste avsikter”.
Annekteringen av Krim 2014 kan inte räknas som goda avsikter. Inte heller kriget i östra Ukraina, upprustningen och truppförflyttningarna, gränskränkningar i luften eller till havs eller det allt intensivare informationskriget med adress västländer. Det förekommer säkert svepande anklagelser mot Ryssland som på vissa områden får klä skott för mer än vad som faktiskt gjorts. Margot Wallströms uppgift är att vara precis och tala om för Lavrov vad som inte är acceptabelt.
Hon bör också ta upp den hårdnande tillvaron i Ryssland för oppositionspolitiker, journalister och etniska och sexuella minoriteter. Samt för kvinnor generellt. Förslaget om att avkriminalisera våld i hemmet, med undantag om kvinnan behöver sjukhusvård, är en naturlig fortsättning på tillbakagången för kvinnans rätt under Putinregimen. Detta är ingen intern rysk angelägenhet.
Trollfabriker och hybridkrig får en allt viktigare roll i världen, särskilt efter att Donald Trump valts till USA:s president. Putin vill sprida bilden att det är han som svarar på aggressivitet från Nato, expansionen österut och det allt tätare samarbetet med exempelvis Sverige. Ryssland måste få försvara sig och i Syrien har man alls inga maktambitioner, att bekämpa IS är det viktiga. De som påstår något annat är russofober.
Ledare som Trump och Putin förstärker varandra genom sitt förtal av den västliga liberala demokratin, och de har vänner som vunnit mark i de flesta europeiska länder. Att underminera den fria pressen och den fria rörligheten mellan länder är några gemensamma drag.
I denna miljö blir fakta och klarspråk allt viktigare, liksom normala demokratiska möten. Säkerhetskonferensen i Munchen, där vicepresident Mike Pence förklarade att USA står fast bakom Natosamarbetet, var ett exempel på ett normalt möte mellan länder, Wallströms resa till Moskva är ett annat. Relationen till Ryssland bör vara normal, utan att man gör avkall på den tydliga kritiken.