Porrfilmer är sannerligen inget jag är expert på. Men ett brev till DN:s Insidan i fredags gjorde mig beklämd. När det som jag själv betraktar som normalt – sex som bygger på intimitet och känslor – numera förses med den avvikande etiketten ”vaniljsex”, ja, då blir jag aningen ängslig.
Den 22-åriga kvinnan bakom signaturen ”Ensam” beskriver hur hon har haft snälla, omtänksamma pojkvänner. Men de tittade på porr, vilket i sexuella situationer ledde till ”förakt och förnedring” som gjorde henne deppig. Hennes vänner anser att man inte kan påverka vad andra fantiserar om och tänder på. ”Ensam” undrar dock, högst berättigat, varför förnedring och kvinnoförakt anses okej när det handlar om sex.
När en ung kvinna ”blir ledsen av att ens tänka på relationer” är ju något fel. Man kan faktiskt vända på vännernas argument, och fråga sig varför porrkonsumerande unga män agerar ut fantasier som gör partnern betryckt. Varför tänder de på något som flickvännen bara tycker är jobbigt? Och gör de verkligen det – eller känner de förvirrade förväntningar på sig?
Att storkonsumtion av porr faktiskt påverkar hjärnan hävdar den amerikanske psykologen Gary Wilson, som startat sajten Your Brain on Porn. Sexualiteten styrs ju av kroppens belöningssystem – naturens sätt att säkra artens fortplantning. Enligt Wilson – som belyser medicinska och inte moraliska aspekter – uppstår hos storkonsumenten av porr en störning i belöningssystemet. Han (oftast en han) måste söka sig till allt mer extremt material för att få samma kickar. Ofta får han också problem med det normala sexlivet, som impotens.
Då undersökningar visat att 80 procent av den mest konsumerade porren innehåller sexuellt våld – i nio fall av tio mot kvinnor – blir man ännu mer bekymrad över vilka konsekvenser porrtittandet kan få.
Att mycket porr har skadliga effekter på män har dock diskuterats en hel del. Fjolårets uppmärksammade film Porrskadat handlar om hur kvinnans sexualitet påverkas när hon skolas in i att tända på sig själv som objekt. De intervjuade kvinnorna vittnar om hur deras sexualitet förminskas av att de hela tiden, under sexakten, funderar på vad killen förväntar sig av dem (till exempel hur de ”låter”) och hur deras kroppar ser ut (”dra in magen”...). Vilken back-lash är inte detta för den sunda, frigjorda sexualitet som genom historien förnekats kvinnor!
Tyvärr, ”Ensam” är inte ensam. Och det är inte ”fel” utan normalt att bli ledsen när man känner sig manad till obekvämt och kränkande sex. Då kvinnan emellertid frågar DN om det är henne det är fel på, om hon är ”känslig” som blir ledsen av att förnedras i sängen, undrar jag om vi föräldrar, samhället och skolan tagit för lätt på uppgiften att inpränta i våra barn hur ett friskt och jämställt samliv ser ut. Att man har rätt till sin kropp, sin integritet och sina gränser. Att sex i en relation har med kärlek att göra. Varken killar eller tjejer ska någonsin känna sig förtryckta eller förnedrande av sex. Dags att prata om vanilj.