I valrörelsen 2014 utlovade statsminister Stefan Löfven (S) 85 000 jobb och utbildningsplatser till unga och långtidsarbetslösa. Hittills har 4 019 platser skapats. Löfven hävdade att Alliansens sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar var en dyr och ineffektiv reform.
Traineejobb för unga utan jobb och extratjänster inom offentlig sektor för långtidsarbetslösa skulle minska arbetslösheten. Men åtgärderna har inte hjälpt.
Lägst utdelning har traineejobben gett. 32 000 personer beräknades få ett, men bara 277 personer lyckades (Aftonbladet 28/12).
Det finns flera anledningar till att Löfvens jobbpolitik inte fungerat. Komplicerad administration och höga krav på arbetsgivaren gör att företagen drar sig för att använda stöden. Det var förövrigt av precis samma skäl Alliansens Yrkesintroduktionsjobb (YA-jobb), med utbildning och handledning, inte fick den effekt som man hade eftersträvat.
För att komma runt problematiken vill regeringen ha statliga bemanningsföretag. ”Många företag tycker att det är krångligt att anställa personer med subventioner i dag och att det innebär ett stort ansvar. Med den här modellen slipper man det. Man får först hyra in en person och sen kan man anställa den”, säger näringsminister Mikael Damberg (S) Dagens Nyheter (1/9).
Regeringen börjar i fel ände. När företag upplever att regelbördan är för tung bör man minska just denna. Inte försöka hitta krångliga omväga för att komma runt politikernas misslyckanden. Regeringen har dessutom tidigare klagat på bemanningsföretagen. Nu vill man själv starta en egen statlig variant. Det visar på avsaknad av verklighetsförankring.
För att fler ska få jobb behöver det bli enklare och billigare att anställa. Stöden till den som varit långtidsarbetslös bör läggas på en rimlig nivå. Regeringen behöver också rensa upp bland stödformerna. Och idén om traineejobben borde skrotas.
Behovet av enkla jobb, utan krav på lång utbildning eller erfarenhet, är stort. Enligt en rapport från Moderaterna behövs runt 150 000 enkla jobb till 2020 för att möta behovet hos arbetslösa och nyanlända utan gymnasieutbildning. Dessa jobb kan skapas genom att utöka RUT-avdraget till att omfatta fler tjänster, och sänka kostnaderna för att anställa generellt.
Yrkesutbildning kan också hjälpa, men Stefan Löfven är uppenbarligen inte bäst på området, inte ens när det handlar om hans gamla yrke. I Trollhättan har man däremot lyckats. Fem företag löste bristen på svetsare genom att skapa ett nytt utbildningskoncept. På det viset fick de som gick utbildningen kontakt med arbetsgivarna och rätt person kunde matchas till rätt företag på en gång.
Det är ett positivt exempel på hur utbildning kan få folk i arbete. Betydligt bättre än regeringens hittepå-åtgärder.