På onsdagen fick vi veta att Polisen gett grönt ljus till en koranbränning utanför Stockholms moské på Södermalm. Mannen som har ansökt om tillståndet, Salwan Momika, har ursprung i Irak och säger sig vilja kritisera islam och sharialagar.
"Varför tillåter myndigheterna detta trots att det skadar samhällets frid och Sveriges rykte och intressen?", frågar sig moskéns imam Mahmoud Khalfi besviket (DN, 28/6). Beslutet var dock väntat. Polisen fick nyligen bakläxa av Kammarrätten för att ha nekat tillstånd för koranbränningar efter Rasmus Paludans uppmärksammade manifestation utanför Turkiets ambassad i vintras. Rikspolischef Anders Tornberg sade till TT att "Vi har fått tydliga utslag i domstol och vi kommer att analysera det och sedan rätta oss efter svensk lag". Det är bra. Polisen kan inte strunta i demokratiska fri- och rättigheter med anledning av religiösa eller politiska önskemål, vår Nato-process eller att extremister hotar med våld.
Men likt imamen Mahmoud Khalfi vill somliga att rättsväsendet borde se annorlunda på det här. Aftonbladets politiska chefredaktör Anders Lindberg hör till dem som, likt exempelvis tidigare justitiekansler Göran Lambertz, argumenterar för att koranbränning ska sorteras under hets mot folkgrupp.
När Lindberg och jag från SR:s tält i Almedalen debatterade Polisens nya tillstånd ville han dock inte kommentera det "enskilda fallet", om en islamkritisk irakisk man på det här sättet ska få protestera mot islam (P1 Morgon, 28/6). Nog blir frågan knepigare när det inte är en dansk-svensk Paludan, som tidigare dömts för rasistiska uttalanden, som håller i tändstickan. Men yttrandefriheten är en princip av en anledning. Det går inte att "välja och vraka" vem som får, och inte får, rita en karikatyr eller bränna en skrift.
Lagen bör heller inte göra skillnad på religion och religion. Islam är en världsreligion, världens näst största, och dessutom statsreligion i många stater. Att ge sig på religionen är alltså inte per automatik "att sparka nedåt".
I samband med manifestationen i går eftermiddag omhändertogs en man som försökte kasta sten.
För människor ska skyddas från hot och våld. Med det är just människor, inte religioner, som lagen skyddar.
Sverige är en demokrati och i en sådan får man häda och förarga, är det enkla svaret på varför Polisen och lagen tillåter ännu en koranmanifestation.