För snart tio Ă„r sedan, 1 juni 2013, grundades myndigheten Ivo, Inspektionen för vĂ„rd och omsorg. Syftet var att bedriva âen effektiv och strategisk tillsyn av hela den svenska sjukvĂ„rden och omsorgenâ. Tillsynen hade tidigare legat hos Socialstyrelsen och dragits med problem. Sammanlagt 375 inspektörer drog hĂ€r ut över landet för att hitta fel och brister, bedöma risker och i slutĂ€ndan borga för en bĂ€ttre vĂ„rd och omsorg.
Det rÄder inget tvivel om att Ivo-inspektörerna jobbat för sina löner. Tidningsrubrikerna talar sitt tydliga sprÄk, om kritik, vitesförelÀgganden och stÀngningar av hela verksamheter. Intrycket utifrÄn har varit raka besked och snabba ryck, en kontrast mot inlindad kritik och lÄnga handlÀggningstider. Patienter och omsorgstagare har till synes fÄtt nÄgon pÄ sin sida. Kommun- och regiondirektörer, omsorgs- och vÄrdchefer och utförarföretag mÄ darra. Om ni inte sköter er fÄr ni besök av Ivo!
Den senaste tiden har dock funnits skĂ€l att fundera pĂ„ myndighetens roll. Först var det karusellen kring vĂ„rdplatserna pĂ„ Akademiska sjukhuset i Uppsala. Flera Ă„rs kritik mot akutvĂ„rden pĂ„ sjukhuset slutade i december med att kammarrĂ€tten upphĂ€vde vitesförelĂ€ggandet. Samtidigt som det var uppenbart att vĂ„rden hade brister, att vĂ„rdplatserna var för fĂ„, saknades kommunikation mellan Ivo och Akademiska. En del av kraven â hur behovet av vĂ„rdplatser togs fram â hade snarast karaktĂ€ren av krypskytte.
Den 31 januari meddelade Ivo att tillstĂ„ndet för omsorgsbolaget Humana Assistans Ă„terkallas. Humana bedriver vĂ„rd inom LSS, ledsagarservice och hemtjĂ€nst och skulle enligt beslutet avveckla hela verksamheten senast 10 februari, alltsĂ„ i fredags. Nyheten slog ned som en bomb för bĂ„de företaget och omsorgstagarna â allt skulle bort pĂ„ tio dagar. MĂ„nga var helt oförstĂ„ende till grunderna för den drastiska Ă„tgĂ€rden.
I tisdags kom dock förvaltningsrĂ€ttens beslut om inhibition, att verksamheten fĂ„r fortsĂ€tta i vĂ€ntan pĂ„ dom. Det rör sig om âett för Humana vĂ€ldigt ingripande beslutâ, skriver domstolen, som ocksĂ„ betraktar utgĂ„ngen i mĂ„let som âovissâ.
Kritik mot Ivo har funnits genom Ă„ren, sĂ€rskilt tydligt i en granskningsrapport frĂ„n Riksrevisionen i november 2019. Grundkritiken var att Ivo:s beslut âinte fattas pĂ„ ett enhetligt sĂ€tt över landetâ. Det har heller inte funnits förutsĂ€ttningar för att kunna göra det eftersom det saknas âett samlat bedömningsstöd till inspektörernaâ liksom tillrĂ€ckligt it-stöd, enligt Riksrevisionen.
Inspektörer kan alltsĂ„ göra lite som de sjĂ€lva finner bĂ€st och det kan slĂ„ Ă„t bĂ„da hĂ„llen. JO har vid flera tillfĂ€llen riktat lĂ„ngtgĂ„ende kritik mot Ivo. âTrots omfattande brister pĂ„ boendet har Ivo inte vidtagit Ă„tgĂ€rderâ, skrev JO om ett LSS-boende (3/5 2022).
VĂ„ren 2019 framförde JO stark kritik mot Ivo:s hantering av den psykiatriska tvĂ„ngsvĂ„rden. âIvo har inte nĂ„gon samlad kunskap om i vilken omfattning tvĂ„ngsvĂ„rd bedrivs och har heller inte anvĂ€nt de verktyg som finns för att skaffa sig kunskapenâ, skrev chefs-JO Elisabeth Rynning som sĂ„g mycket allvarligt pĂ„ bristerna.
PÄ ena sidan underlÄtelse att granska, pÄ andra sidan övernitisk granskning dÀr vÄrdgivare till varje pris ska sÀttas dit. Trots att det givetvis sker mÀngder av vÀrdefulla granskningar dÀremellan bli slutsatsen att det inte riktigt gÄr att lita pÄ Ivo. Det Àr allvarligt i en tid nÀr vÄrden (och omsorgen) stÄr för stora utmaningar efter pandemin. Med de resurserna mÄste den statliga myndigheten kunna genomföra en bred och högkvalitativ granskning. Eller hur, socialminister Jakob Forssmed (KD)?