Röstkort till folkomröstning år 2003 där 56 procent röstade nej till att införa euron.
Nyligen genomfördes ett EU-val där debatten om euron åter var på tapeten. Det är nu drygt 30 år sedan vi svenskar röstade om euron. Samtidigt som debatten i riksmedia handlade om en gemensam valuta i Europa pågick i Uppsalas kommunfullmäktige en helt annan debatt. Miljöpartiet motionerade nämligen om att införa en egen valuta i Uppsala kommun – LUP, en Lokal Uppsala-Peng. Motionen var utförlig. Det skulle finnas ett växlingskontor vid centralstationen för nyanlända resenärer. Och i varuhus som Åhléns skulle det finnas prismärkning i såväl svenska kronor som LUP. Uppsalaborna skulle få en egen penningpolitik, vilket skulle öka invånarnas makt.
Idén om LUP var ett genomtänkt initiativ som utgick från en övertygelse om att demokrati och makt ska ligga så nära den enskilda invånaren som möjligt. Den tanken är god – om än något naiv. För en mikroskopisk valuta som LUP hade med all sannolikhet inte blivit någon succé. Företagare hade troligen förlagt sin verksamhet i angränsande kommuner och den administrativa bördan med LUP hade troligen blivit enorm. Det blev ingen LUP för Uppsalaborna, och som vi alla vet blev det inte heller någon euro för svenskarna.
Inflation, klimatkris, kriminalitet eller hot från Ryssland. Oavsett vilka utmaningar som diskuteras kan vi konstatera att det är svårt att hantera dem i Uppsalas kommunfullmäktige. Faktum är att många problem inte ens går att hantera från Sveriges riksdag.
Trots att besluten i EU-parlamentet ibland är avgörande för vårt lands framtid engagerar EU-valet endast halva väljarkåren. Det är märkligt. Och hur kommer det sig att nationalismen växer sig starkare i en tid där internationell samverkan blir allt viktigare? För kommunfullmäktige i Uppsala kommun i all ära – det är trots allt väldigt många frågor som vi måste hantera tillsammans med andra än Uppsalaborna.
Det svenska valdeltagande i EU-valet år 2024 var ungefär 53 procent.
Vi svenskar behöver EU-parlamentet mer än någonsin. Ja, troligen behöver vi även införa euron. För handen på hjärtat påminner den svenska kronan mer och mer om den lokala valutan LUP. Det är i alla fall den bild som många företagare i min bekantskapskrets målar upp. I stället för att vara duktiga importörer av livsmedel tvingas de ofrivilligt att bli valutaexperter för att hantera sin vardag. Vårt samhälle är så globaliserat och det svenska näringslivet så internationellt att vi behöver en stabil valuta att luta oss mot.
På 90-talet skrattade jag åt Miljöpartiets charmiga förslag LUP. Den svenska kronans situation tycker jag inte alls är humoristisk.