Forskningsprojektet EmergAI vid Uppsala universitet har satt upp en färgglad affisch med anvisningar om hur man gör. Det hela är en studie för att se hur folk med hjälp av artificiell intelligens (AI) kan självrapportera symptom för att ge vården “ökad förståelse för patienternas tillstånd”.
Vad har hänt i svensk vård, tänker man, när akutpatienter ska sitta och rita åt doktorn. Men det finns en logik i att be sjuka om mer information.
De allra flesta som söker akut kan hantera sin mobil trots sjukdom och smärta. Och dagens hiskeliga väntetider gör att de har ett par timmar över innan första läkarkontakten. Det är viktig tid för sjukvården att ta vara på.
Om inte alltför länge kan akutmottagningar dessutom få hjälp av AI-tjänster att lista de fem eller tio viktigaste proverna som bör tas redan innan patienten kommer in till läkaren, baserat på exempelvis smärtritningar, journaldata och faktorer som ålder, kön och sökorsak.
Utifrån provsvaren uppdaterar AI-systemet listan och föreslår nya prover eller åtgärder. Sådan dynamik kan kapa väntetider, stressnivåer och kostnader. Men framför allt får fler rätt hjälp. I dag missar vården exempelvis fem procent av alla hjärtinfarkter, enligt EmergAI.
AI-system är bättre än människor på att strukturera stora mängder spretig information. Det svenska AI-företaget Detectivio gör avläsning av vitalparametrarna, vårdens mest grundläggande sätt att bedöma en patients tillstånd, helt automatiskt.
Då slipper stressade sjuksköterskor lägga tid på att sprita händerna, ta på och av handskar, skriva ner all data och överföra till systemen. Och de missar inga ändringar i puls eller andning.
Vårdpersonal, men också ledningar, skriker efter liknande beslutsstöd. Studien på Akademiska följs noggrant av en handfull regioner, bland andra Västra Götaland, som vill göra samma sak på hemmaplan.
Sahlgrenska sjukhuset har nosat på att nyttja språkmodellen ChatGPT från bolaget OpenAI för att sammanfatta långa journaler vid utskrivning. Den ger ofta trovärdiga men felaktiga svar. Bättre då att göra som forskarna bakom EmergAI och använda lokal vårddata för att bygga en modell som kan prata korrekt vårdspråk.
Det väcker dock djupare frågor. Ännu är smärtritandet frivilligt, och på inget sätt avgörande för ens vård. Men det ska ju på sikt bättra på diagnostiseringen. Riskerar de som avstår från att rita sin smärta sämre vård? Vad händer för de som inte ser bra eller saknar telefon?
Det behövs diskussioner om tillgången till likvärdig vård. Politiken behöver visa hur den kan skapa förtroende för AI-vård – inte bara på Akademiska, men i Tierp, Östhammar och övriga landet.
En viktig del i det är ägandet av data. Västra Götaland använder inte riktig patientdata än så länge, för att ChatGPT läcker den till det amerikanska bolaget OpenAI som ägs av Microsoft.
Den som väljer att rita sin smärta på Akademiska ger tillåtelse att, i tio år efter studiedeltagandet, dela sin sjukhistoria samt data från bland andra patientregistret, folkbokföringen, dödsorsaksregistret och läkemedelsregistret.
Kan akutpatienter fatta ett informerat beslut i en sådan utsatt situation? Är tio års data ett proportionerligt pris för den enskilde i utbyte mot en bättre framtida akutmottagning?
Vårdens personalbrist ökar. Något raljant kan man dessutom säga att en läkare i dag använder 13 minuter per läkarbesök till att kolla i datorn och två minuter att se i patientens ögon. I boken Deep Medicine beskriver kardiologen Eric Topol hur AI kan vända på det förhållandet.
Det vore onekligen bra. Teknik kan aldrig ersätta, men väl förstärka, människans förmåga att bota, lindra, och trösta.