USA:s betydelse för svensk säkerhet

Sverige kom närmare USA även under Donald Trumps tid vid makten.

Krönika av Bo Pellnäs.

Krönika av Bo Pellnäs.

Foto: Boris Grdanoski

Krönika2020-11-13 22:26
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sovjetunionens upplösning var en faktor bland många i USA:s förskjutning av sina politiska prioriteringar från Europa till Stilla havet. Det var en pågående process under Obamas tid som president. USA:s oberoende av arabländernas olja styrde hans lama agerande i Syrien och det förödande Irakkriget hade skapat en motvilja mot fler militära engagemang. 

Allt detta gav den bakgrund mot vilken jag tolkade Donald Trumps angrepp på Nato och hans beteckning av EU som en fiende. Det tydde på att USA kunde lämna Nato och i vart fall var föga villigt att försvara de baltiska staterna. Hans uttalanden kom när Sverige hade satsat mycket på att skapa nära relationer till USA och bland annat lovat att köpa Patriot-luftvärnsmissiler. Försvarminister James Mattis löfte om att ”blir ni anfallna kommer vi till er hjälp” lät nu med ens otillförlitligt, desto mer som han sedan under visst buller och bång tvingades avgå.

Det är möjligt att Trump verkligen vill att USA lämnar Nato. Men vi kan konstatera att under hans presidenttid har vår samverkan med USA de facto ökat i omfattning. Den 10 november övade att amerikanskt specialförband med tillfällig basering i Sverige luftlandsättningar på svensk mark. För tio år sedan hade det skapat jätterubriker men redovisades nu i en kort TT-artikel.

Min slutsats är därför att USA:s intressen i Arktis backas upp av både militärer och finansvärldens män i USA och därför tillgodoses, oavsett vad Trump än tycker om Nato.

Ryssarnas rustningar i norr med nya brigader på marken och en stark återuppbyggnad av Norra Ishavsmarinen har tvingat USA att se på Arktis i ett nytt ljus. Områdets naturtillgångar, den ryska marinens nygamla hot mot sjötransporter över Atlanten, hotet mot den fria sjöfarten genom Nordostpassagen och de ryska atomubåtarnas roll för kärnvapenbalansen styr nu det amerikanska agerandet.

Skulle en allvarlig konflikt bryta ut i Arktis vill USA förhindra att Ryssland behärskar de nordiska ländernas territorium på Nordkalotten. Skall man själv kunna operera i området kräver det tillgång till hamnar och förbindelser även genom Sverige. Dessutom att Norge, Finland och Sverige förmår att agera och samverka på ett helt samordnat sätt med USA i området. Något som vårt samarbete med Finland bekräftar. 

Stridshandlingar i norr och baseringar på svenskt-finskt territorium innebär att hela Östersjön blir en del i alla de strategiska och operativa övervägningar som gäller Arktis. Så general Mattis löften speglade en militär realitet som sannolikt blir bestående för lång tid framöver.