Få saker är så förutsägbara som prognoserna för den kommande julhandeln. Även julen 2019 kommer julhandeln att öka, spår Handelns utredningsinstitut, HUI Research. Totalt kommer Sverige att konsumera för 80 miljarder kronor, eller 7 735 kronor per person fram till julafton. Ökningen kommer att ske i näthandeln, bedömer man, medan den butiksförlagda handeln stagnerar.
En novemberlördag i Uppsalas blir förändringen tydlig. Det som förr var näst intill olidlig trängsel har blivit en utglesning av besökarna som inte behöver trampa på varandra för att komma fram. Och i en del butiker ekar det tomt; expediterna är ibland fler än kunderna. Rådhuset fortsätter att vara tomt och flera butiker är nedlagda.
Några dagar senare var stadsbilden en annan. Fullt av människor över allt och om inte trängsel så i alla fall köer här och var. Vad ska man tro? Är det kris i Uppsalas handel eller inte? Har opinionen kanske nått där hän redan att människor handlar mindre för att minska på klimatpåfrestningarna?
Varför är det viktigt att ha koll på handelns utveckling? Såväl HUI Research som Uppsala Citysamverkan AB följer noga varje förändring liksom också kommunpolitikerna. Att handeln fungerar väl i kommunen är ingen liten fråga utan avgörande för Uppsalas attraktionskraft och förutsättningarna för den framtida politiken. Ska Uppsala fortsätta att vara en levande stad kräver det ett levande centrum.
En tydlig förändring har kommit med den ökande e-handeln. I dag utgör e-handeln tio procent av den totala handeln i landet, och det är nog inte fel att tro att det priskänsliga studentkollektivet gör att e-handeln är ännu större i Uppsala än genomsnittet. Hellre sitter man vid datorn och köper exempelvis kläder, i stället för att göra inköpet till en upplevelse i en inbjudande stadsmiljö.
Uppsala Citysamverkan tror inte att externvaruhusen och framför allt det stora köpcentrumet i Gränby har påverkat stadshandeln. Jag tror inte att jag riktigt instämmer i det antagandet. För den bilburne verkar externvaruhandeln ofta vara det enda alternativet. Gratis parkering erbjuds och det blir smidigt att transportera hem det man handlat. Att betala en hundralapp för att få en trevlig upplevelse i stadskärnan är inte alla benägna att göra.
Jag tror att aktiviteten för att stärka stadskärnans livskraft måste öka. Kommunen kan underlätta tillgängligheten och handeln måste bli mer attraktiv, kanske med ökad transportservice. Risken är annars en utarmad stad.