För 30 år sedan var jag recentior vid Uppsala universitet. Då jag är född och uppvuxen i Uppsala var jag föga road av att studera här. Drömmen var en universitetsstad i Europa eller ännu hellre i USA. Men jag hade träffat mitt livs stora kärlek, som var Uppsalastudent. Plötsligt blev det ett bra alternativ att studera i Uppsala.
1990-talskrisen hade försvagat svensk ekonomi. Flera företag hade gått i konkurs och offentlig sektor skulle spara. Människor i alla åldrar försökte undvika arbetslöshet genom studier. En konsekvens blev att antagningspoängen på universiteten rusade i höjden. Jag hade bra betyg, men kom inte in på mitt första val. I stället hamnade jag på det nystartade Programmet för personal och arbetslivsfrågor. Jag ska erkänna att jag var skärrad vid terminsstart. Livet blev inte som jag hade tänkt mig. För det första blev jag kvar i Uppsala. För det andra hade jag kommit in på en utbildning som jag inte riktigt förstod poängen med (än). För det tredje upptäckte jag att Uppsala förändrades som i ett trollslag.
Uppsala universitet påminner om Hogwartsexpressen i berättelsen om Harry Potter. Tåget, som eleverna på den magiska skolan tar vid terminsstart, avgår från Kings Cross Station perrong 9 3/4 som ligger mellan nummer 9 och 10. För den oinvigde ser det ut som en pelare mellan två perronger, men för den initierade är det portalen till en skola för trollkarlar.
Min känsla då jag stegade in på Sociologiska institutionen påminner nog om Harry Potters förvåning över perrong 9 3/4. Den gamla byggnaden vid Engelska parken hade jag passerat många gånger på väg till mitt gymnasium Katedralskolan, men jag hade aldrig varit inne i huset, och jag hade verkligen ingen aning om vad sociologi var för ett ämne. Det fanns med bland de obligatoriska kurser jag skulle läsa.
Sociologi passade mig som hand i handske. Jag älskade föreläsningarna och kurslitteraturen. Böckerna plöjde jag flera gånger (vilket måste ha varit en mardröm för mina kurskamrater). Nationslivet var en fröjd och jag var aktiv i flera studentorkestrar. Så många roliga minnen, dråpliga situationer och spännande kunskaper som jag fick under dessa år. Det var magiskt.
Inom kort kommer nya recentiorer till Uppsala. Kurslitteratur ska inköpas, boende ordnas och nya bekantskaper stiftas. De kommer att upptäcka det vackra Carolina Rediviva och den magnifika universitetsaulan. Somliga hamnar på Ångström, medan andra kommer tillbringa tid på Ekonomikum. Oavsett var de hamnar så kommer de nog att ha samma känsla som jag hade för 30 år sedan. Vilken magisk plats Uppsala är med så mycket kunskap, gemenskap och glädje. Den eviga ungdomens stad! Välkommen hit! Välkommen hem!