Under 2023 mer än halveras bostadsbyggandet. Boverkets prognos visar att 33 000 nya bostäder påbörjas, jämfört med 71 500 2021 (Boverkets rapport, 19/12). Orsaken är inte oväntat hushållens försvagade köpkraft, med snabbt stigande räntor och energikostnader, i kombination med kraftigt höjda byggkostnader.
En bottenfryst marknad leder till en rad olika problem. Jobben blir färre då varje byggjobb genererar omkring tre andra jobb. Men sjunkande bostadspriser är inte det största problemet. Sedan i våras har bostäder generellt i Sverige sjunkit med 15 procent i pris. Det är en sund reaktion som betyder att bostäder snart kan bli tillgängliga igen för en stor grupp köpare, med nya kostnadsnivåer för drift och lån.
Alla väntar i osäkra tider. Köparna väntar tills de vet vad kostnaden blir och hur deras ekonomi kommer att bli framöver. Säljarna avvaktar också. Deras villa eller bostadsrätt säljs fortfarande till ett klart högre pris än före pandemin så det finns ingen anledning till panik. Från pandemins början till i fjol höstas steg exempelvis en villa i Uppsalaregionen med 22 procent i pris, den enskilt hastigaste uppgången under 2000-talet.
Det finns sätt att komma runt stiltjen. Många behöver fortfarande någonstans att bo och därför ökade till exempel långtidsuthyrningarna i Uppsala med 30 procent första halvåret, enligt statistik från Blocket (UNT 5/8). Hyresfria månader för nyproducerade bostadsrätter (UNT 19/12) är ett annat sätt att locka köpare att ta chansen.
Möjligen håller bostadsprisfallet på att hejdas. Decembersiffrorna från storstäderna, där tillräckligt många bostäder sålts för att det ska gå att se tendenser, tyder på det. I Stockholm gick bostadsrättspriserna ned med 0,1 procent och i Göteborg upp med 0,3 procent under första halvan av december, enligt Valueguards prisindex (SvD 21/12).
Det kan alltså vara som de flesta av höstens prognoser visat, att boprisfallet stannar vid cirka 20 procent, det vill säga på en högre nivå än före pandemin. Inflationen kommer snart att vända nedåt och nästa räntehöjning från Riksbanken kan vara den sista för den här gången. Till hösten kan räntan till och med sänkas igen, som ett vapen mot lågkonjunkturen.
Det största hotet mot ljusningen är politiskt, i värsta fall att Ukrainakriget eskalerar till en konflikt med Nato. Men byggherrarna i Uppsala med omnejd kan inte planera för det värsta tänkbara. De måste räkna med en stor efterfrågan på bostäder under 2024 och 2025 och då är det dags att sätta spaden i jorden. Någon kommer att vilja bo här, även om de inte vill betala uppumpade pandemipriser.