Det visar undersökningen “Skolbarns hälsovanor” från Folkhälsomyndigheten. Myndigheten har intervjuat 42 000 elever i åldrarna 11, 13 och 15 år. I samtliga ålderskategorier ökar skolstressen, många har svårt att sova och känner sig ofta irriterade, nedstämda eller på dåligt humör. I den äldsta kategorin,15 år, har majoriteten av flickorna och nästan hälften av pojkarna återkommande perioder då de mår dåligt. Trivseln i skolan har också minskat över nästan hela landet.
Barn och unga i Region Uppsala skiljer sig dock en del från de andra. De tycks trots allt ha det rätt bra i skolan. I alla tre åldersgrupper placerar sig Uppsalaeleverna högt upp bland dem som trivs mycket bra i skolan. De känner också i hög grad att de har ett socialt stöd från sina lärare. Andelen 15-åriga tjejer som känner att de har en god relation till sina lärare är till exempel högst i landet. Ett gott betyg för skolorna i Uppsala.
Att skolsituationen fungerar för de flesta betyder dock inte att det inte finns problem. För på samma gång upplever en relativt stor andel av de unga i Uppland att de inte har så lätt att prata med sina föräldrar. Kontakten med föräldrar och närstående vuxna har en avgörande roll för att främja ungdomars välbefinnande. Det finns ett starkt samband mellan relationen till sina föräldrar och förekomsten av hälsobesvär. Psykiska problem och andra svårigheter finns i större utsträckning bland elever som har svårt att prata med sina föräldrar.
Hälsoproblem bland barn och unga har också förstärkts av ett ökat användande av sociala medier. Även om det finns positiva aspekter som möjligheter att hålla kontakt med vänner, förekommer också mycket mobbning på nätet. Dessutom har unga i dag till följd av digitaliseringen ett mer stillasittande liv än tidigare generationer.
Sammantaget innebär detta enligt Folkhälsomyndigheten att skolbarns livsvillkor och levnadsvanor försämrats på senare år. Det menar man bör uppmärksammas och leda till att beslutsfattare och professioner med ansvar för barns vardag lägger in en extra växel för att främja barn och ungas hälsa och livsvillkor. Ansvaret måste naturligtvis också delas med föräldrar som är de som har störst inflytande över barnens situation.
Som vuxen är det oerhört viktigt att både vara närvarande i den digitala världen och våga stänga ned densamma och tvinga ut barnen i friska luften. Och inte minst att prata, prata, prata. Om inte ungas levnadsvillkor ska fortsätta försämras måste vi ta det här ansvaret tillsammans här och nu. Både i Uppsala och resten av landet.