Bland gymnasieelever som går sista året – förstagångsväljare – tror hela 41 procent att det i Sverige är straffbart att tala nedsättande om en religion. Ungefär lika många, 40 procent, tycker att det borde vara straffbart.
Det visar rapporten ”Aldrig hört ordet – vaddå rättsstat?” från Stiftelsen Rättsfonden. Som titeln antyder står rättsstaten i fokus för studien som rapporten bygger på. På frågan ”vad innebär begreppet rättsstat” svarar 42 procent av de 500 eleverna som deltagit vet ej, ingen aning eller har aldrig hört ordet.
Rapportförfattarna konstaterar krasst att "Betraktar man enkäten som ett examensprov i samhällskunskap (med minst 50 procent rätta svar för lägst betyg) skulle 85 procent av eleverna inte uppnå nivån för godkänt". Skrämmande många unga tycks inte förstå vad som skiljer en liberal demokrati från ett illiberalt statsskick.
Förutom att ungdomarna visar sig ha dåliga kunskaper om vad en rättsstat är, med oberoende och opartiska domstolar, tycker många av dem alltså att det borde vara straffbart att till exempel tala nedsättande om religion.
Liknande åsikter, att yttrandefriheten behöver begränsas, återkommer i undersökningar och finns spridda i flera åldersgrupper. I samband med vårens koranbränningar och påskupplopp visade en Novus-mätning att tre av tio svenskar ville förbjuda ”kränkande” demonstrationer (SVT, 27/4). Bland personer som sympatiserade med Socialdemokraterna och Miljöpartiet var siffran högre, fyra av tio.
Säkert fanns bland dem personer som irriterade sig på koranbrännaren Rasmus Paludan och hans parti Stram kurs, som i årets riksdagsval för övrigt fick nära nog noll – 156 – röster. Men inser de som vill förbjuda kränkande demonstrationer att ett sådant förbud även kan drabba dem, eller grupperingar de själva sympatiserar med?
Det finns människor som flytt undan kommunistiskt förtryck som kan bli illa till mods av att se hammaren och skäran på 1:a maj-demonstrationer. Andra har genom åren försökt få bort Sverigedemokraternas torgmöten. Listan över "kränkande" manifestationer lång, för i ett fritt samhälle går rätten att uttrycka sig före rätten att slippa uppröras.
Demokratin bygger på lagar och principer. Vi har en rad fri- och rättigheter oavsett vilka vi är eller vad vi tycker. Att så många unga inte förstår det är en varningssignal.
I flera länder har som bekant antidemokrater och auktoritära populister vunnit mark. För att kunna försvara den liberala demokratin är det en bra början att veta vad det är man försvarar.