Hamas terrorattack i södra Israel för ett år sedan har inget att göra med Ukraina. Den följer sin egen oförsonliga våldslogik. Men krafterna som bistod och legitimerade det besinningslösa våldet mot civila israeler – Ryssland och Iran – är desamma som mördar ukrainare. Det krig som massmordet den 7 oktober 2023 utlöste har därtill fått följder och gett lärdomar även för Ukraina.
Först: Terrorn blottade ännu en skiljelinje. Individer och organisationer som den civiliserade delen av världen inte tar i med tång får röda mattan i Moskva. Det gäller bland annat Hamas och Hizbollah. Kriget i Gaza och i Libanon har flyttat mycket av världens uppmärksamhet från kriget i Ukraina. Men det har även flyttat konflikten i den internationella politiken tillbaka till gamla, bekanta skiljelinjer.
Ryssland använder kriget för att liera med den del av världsopinionen som sympatiserar med palestinierna och tar avstånd från Israel och väst. Mellanösternkriget har satt press på USA som vapenleverantör till både Ukraina och Israel, något som har missgynnat ukrainarna. Exempelvis har Israel fått amerikansk artilleriammunition som från början var tänkt att gå till Ukraina.
USA och dess allierade har i sin tur svarat på de militära angreppen mot Israel på ett sätt som rest frågor i Ukraina: Om västländerna är kapabla att skydda Israel så, varför kan de inte skydda oss på liknande sätt?
Den 13 april skickade Iran 170 drönare, 110 ballistiska missiler och 30 kryssningsrobotar mot Israel. Enligt israeliska armén sköts 99 procent av dem ner av det israeliska luftförsvaret, men även av det amerikanska, brittiska och jordanska flygvapnet. En flicka sårades av splitter. Den 1 oktober använde Iran närmare 200 ballistiska missiler varav de allra flesta sköts ner. En person dödades av nedfallna delar.
I båda fallen är försvarsinsatserna av ett slag som Ukraina bara kan drömma om. En rak jämförelse låter sig visserligen inte göras. Ukraina är 27 gånger större än Israel vilket kräver en helt annan dimensionering av luftförsvaret. Den mängd projektiler av alla de slag som skickas mot Ukraina är också betydligt fler och kommer oftare.
En del av det som görs för Israel skulle ändå kunna göras för Ukraina. Dit hör skydd av luftrummet i västra Ukraina utfört av Nato-länderna, som den ukrainska ledningen har efterlyst, att skapa säkra ukrainska områden som kan användas för exempelvis etablering av försvars- och annan industri.
Det israeliska exemplet sätter ett riktmärke för hur bra ett missilförsvar kan vara. Ukraina kommer inte nå hela vägen dit. Men det kan bli betydligt bättre. Fler liv kan sparas. Det gäller bara att västländerna bestämmer sig för det.