Utöver det hälls 26 kilo mat och dryck per person ut i vasken. Sedan Sverige på 1980-talet införde obligatorisk datummärkning på mat har förmågan att känna, lukta och smaka på råvaror för att avgöra om de är bra i allt högre grad avtagit bland befolkningen. Många litar mer på en stämpel än på sina egna sinnen och känner dessutom inte till att ”bäst före” betyder att det är det datum som maten som kortast förväntas att behålla sin kvalitet.
Efter att datumet passerat kan krispighet, färg, smak och tuggmotstånd förändras – men behöver inte göra det. De flesta matvaror är precis lika bra en tid efteråt om de förvarats som de ska. Ett oöppnat mjölkpaket som stått i kylen finns det alltså ingen som helst anledning att hälla ut dagen efter bäst-före-datum. Ändå är det precis vad många gör. (Sen finns det ett antal produkter, kyckling och annat kött till exempel, som har en sista förbrukningsdag, men det är något helt annat.)
Livsmedelsproduktion släpper varje år ut stora mängder växthusgaser och använder dessutom massvis med vatten. Den mat som hamnar i soporna varje år motsvarar ungefär 2 miljoner ton koldioxid. Dessutom genereras ytterligare utsläpp vid omhändertagandet. Att vi för att skona miljön måste minska matsvinnet är därför en självklarhet.
I Uppsala finns redan flera restauranger som är anslutna till olika appar som människor kan använda för att köpa till kraftigt reducerat pris eftersom den annars skulle slängas. Och allt fler Uppsalabor upptäcker möjligheten att handla billigare. Något som är mycket positivt. Vare sig det beror på att maten generellt blivit dyrare och människor vill minska sina matkostnader, eller om man gör det för miljön är det en vinst för alla. Såväl samhället och miljön som företaget och den enskilde tjänar på minskat matsvinn.
En stor källa till matsvinnet är också livsmedelsbutikerna som varje år slänger 100 000 ton mat. Men många handlare försöker även de att dra sitt strå till stacken. På Ica Maxi i Stenhagen till exempel, där sänker man priset när utgångsdatum närmar sig. I stället för att slänga varor skänks också en hel del till Stadsmissionen.
Utvecklingen går med andra ord åt rätt håll. Men det är långt kvar innan bäst-före-datumens makt över befolkningen bryts. Därför är det viktigt att barn redan i skolan får lära sig om matsvinn. Och inte genom att man bryskt tar bort soptunnorna från matsalen, utan att de på hemkunskapen får lära sig att lukta, känna, smaka så som deras mor- och farföräldrar en gång gjorde. En mer hållbar mathantering kräver att människor litar mer på sin egen upplevelse än på siffror.