De åtgärder som vidtas för att sänka de skadliga globala utsläppen är inte tillräckliga, varnar FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport. Mer måste göras och metoderna måste bli bättre om det ska vara möjligt att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.
Det budskapet är ju inte nytt. Klimatpanelens varningar har ju ropats ut under många år nu, utan att några stora märkbara förbättringar noteras. Tvärtom.
Problemet är ju att det behövs så stora förändringar och att det går långsamt att genomföra dem. Trögheten och motståndet göder känslan av hopplöshet och pessimism hos många engagerade.
Desto roligare då att ändå notera några intressanta kommunala steg i Uppsala. Uppsala har hittills fått flera priser för sitt klimatarbete, men de intressanta projekten riskerar att skymmas av andra, motstridiga krafter. Syftet med det byggnadsprojekt som kommunen ska sjösätta i stadsdelen Rosendal i södra Uppsala visar på en ännu större ansträngning att få ned utsläppen, genom att själva byggprocessen påverkas. Uppsala ska inte bara bli klimatneutralt 2030 utan även klimatpositivt 2050, är planen.
Det som gör att planen inte kan avfärdas så lätt är att den stöds av Uppsalas klimatprotokoll där universiteten, företagen, institutionerna finns.
Motkrafterna är som sagt livskraftiga. Trafikkulturen är en sådan kraft, där det är svårare att få en förändring. Visst, visst, många cyklar inte bara när det är torrt väglag utan året om, men det hjälps inte: bilen är det bekvämaste trafikmedlet för många Uppsalabor när de ska få ihop sin vardag. Busstrafiken kämpar på med sviterna från pandemin med nya smarta eleganta busstyper, men resandeunderlaget räcker i alla fall inte till tätare turer. Gångtrafikanterna lever farligt även i innerstaden, särskilt på de blandade gåfartsgatorna som finns. Där dominerar bilen!
Impopulära åtgärder behövs lokalt: trots att miljövänligare drivmedel ökar måste biltrafiken i innerstaden minska. Hur det ska gå till, kan man fråga sig. Attraktiva alternativ till bilen behövs. Spårväg är exempel på ett sådant färdmedel men det kräver större resandeunderlag än vad som finns i dag.
Naturområden är en viktig faktor i klimatarbetet. En framsynt naturvårdspolitik under 1900-talet har gjort att Uppsala behållit gröna lungor som Stadsträdgården, Årike Fyris, Stadsskogen, Hågadalen-Nåsten och Lunsen. De är nödvändiga, inte bara för Uppsalabornas hälsa och trivsel, utan måste också för klimatets skull bevakas mot intrång i framtiden.