Släpp studenterna loss i höst

Låt inte pandemin bli en ursäkt för att fortsätta spara på studenterna.

Krönika av Sten Widmalm.

Krönika av Sten Widmalm.

Foto: Staffan Claesson

Krönika2020-09-25 22:34
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Sverige släpper covid-19-pandemin sitt grepp. Det är avsevärt färre som smittas och som blir allvarligt sjuka. Håller trenden i sig så ska isoleringen för de äldre brytas. Då behöver även universitet och högskolor följa med i den utvecklingen. Många studenter, särskilt de som påbörjar sin utbildning, tar skada av isoleringen. Men återställningen kan mycket väl leda till en oförutsedd konsekvens - fördärvliga besparingar i undervisningen.

Digitaliserad undervisning var nödvändig ett tag, men i alltför många avseenden så har den visat sig vara ett mindervärdigt alternativ till de undervisningsformer där lärare och studenter träffas ansikte mot ansikte. Sedan i mars har mycket lärande, kunskapsförmedling, kontakter och bildning gått förlorad. Det handlar även om personliga erfarenheter, som är särskilt viktiga för våra studenter, som aldrig blev av. Men varför skulle det inte gå att få tillbaka?

Min erfarenhet är, lagom förenklat, att när det kommer till fördelningen av pengar inom universitetet så är det som det är i den övriga offentliga sektorn: byggnader och renoveringar kommer först och där saknas det ofta kostnadskontroll. Det generar besparingskrav som skickas neråt i hierarkin.

Löner till anställda i kärnverksamheten hålls tillbaka, men framför allt drabbas ”kunderna” – vid universitet är det studenterna. Och kurser med många studenter är det lättast att spara mest på. Här kommer den digitala undervisningen in i bilden. Den anses lätt att administrera, förinspelade föreläsningar kan återanvändas, och digitala studenter behöver inga bostäder – i vart fall inte här.

Så om pandemin visade att det gick att digitalisera undervisningen, och när kostnaderna för byggnader ökar, så är svaret givet. Blir studenterna mindre bildade så gör inte det så mycket – bildning är ju så svårt att mäta. Så resonerade i vart fall lärosäten runt hela världen som för bara åtta år satsade stort på Massive Open Online Courses (MOOCs).

MOOCs bygger på undervisning via digitala plattformar och idén att lärare och studenter inte behöver träffas utanför datorskärmarna. Men det blev inte så ”gratis” som det var tänkt med MOOCs – varken för studenter eller universiteten. Och trots att prislappen på de digitala plattformarna var hög så var kvaliteten mycket låg. Därför började MOOCs-trenden att vända – tills nyligen.

Nu lär den få den chansen igen på grund av pandemin. Den kommer nog att kallas något annat. Men reformen kommer säkerligen att beskrivas som en ”möjlighet”.

Läs mer om