Under sommaren gick fotografen Li Zhensheng bort. Ingen har som han skildrat Kulturrevolutionen i Kina. Fotografier på rödgardister som ständigt var redo att bestraffa och ta livet av ”klassförrädarna” och alla ”kriminella och kontrarevolutionära”.
Bilder på barnen som med religiös frenesi hyllades som hjältar för att de stod för ”renhet i hjärtat”. Provinsguvernören som straffas inför publik för att han lät håret växa så att det blev lika långt som ordförande Maos. Bilder på ”lojalitetsdanser” som uttryckte stöd för Mao och en enad kultur.
Lidandet och brotten mot Kinas befolkning under kommunismen och Mao Zedong, under perioden 1958 fram till mitten av 1970-talet, är svårt att omfatta med förståndet. Historikern Frank Dikötter har beräknat antalet dödsoffer under ”Det stora språnget” till omkring 45 miljoner. Oppositionella blev avrättade. Men de flesta som dog var jordbrukare. De svalt ihjäl som följd av ett ideologistyrt experiment av gigantiska proportioner i industrin och jordbruket som varade fram till 1962.
Det avlöstes, fyra år senare, av Kulturrevolutionen. Samhället skulle ”renas” från kapitalister, klassförrädare och alla som ansågs vara försvarare av traditionella och konservativa värderingar. Revolutionens barn vändes mot sina föräldrar och lärare. Antalet döda har beräknats till omkring en och en halv miljon.
Intellektuella, lärare och forskare anklagandes för förräderi och avrättades. Miljoner skickades till ”omskolningsläger.” Rödgardister skickades ut i hela landet för att bekämpa ”De fyra gamla”: traditioner, gammal kultur, och gamla vanor och idéer.” Gator döptes om. Historiska monument, statyer och religiösa helgedomar jämnades med marken.
Li Zhensheng kunde som pressfotograf för en av Kinas partitrogna tidningar följa utvecklingen och dokumentera den totalitära statens övergrepp. Redaktörerna ville mest ha glädjefyllda bilder av Kulturrevolutionen. Så han gömde en samling med negativ under några plankor i golvet i sitt hem. Där fick de ligga. Ett tag föll han i onåd med regimen och fick tillsammans med sin hustru spendera två år i arbetsläger.
Men under 1970-talet fick han börja jobba som fotograf igen. På åttiotalet plockade han fram negativen. Ett urval ställdes ut och publicerades 2003 i den uppmärksammade boken ”Red-Color News Soldier”. Titeln är en direktöversättning av de kinesiska tecken på den armbindel Li Zhensheng fick bära när han fortfarande var betrodd. Nu har Li Zhensheng lämnat oss. Men hans bilder är kvar.