Sätt dit fuskarna och stärk hemtjänsten

Valfrihet är bra. Ett system som öppnar upp för kriminella, är det inte.

Att bli av med minutstyrningen i hemtjänsten kostar i sammanhanget väldigt lite.

Att bli av med minutstyrningen i hemtjänsten kostar i sammanhanget väldigt lite.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Krönika2023-04-02 06:18
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I det senaste avsnittet av SVT Agenda fick tittarna följa Fadime Mavi som jobbar som undersköterska på Svartbäcken hemvård (26/3). Hon kunde gå upp i arbetstid den här vintern och är mindre stressad än tidigare. Orsaken: kommunen har gett upp det strikta minutschemat. "Jag känner mig inte jagad", säger Mavi i inslaget. Hon känner att hon kan göra ett bra jobb. Personalen får bestämma lite mer över hur de lägger upp arbetspassen. Dessutom träffar de samma brukare, vilket skapar en kontinuitet för båda parter. 

Omorganiseringen, det nya sättet att jobba, kommer utvärderas i slutet av året och beräknas då ha kostat 2,1 miljoner kronor. Rasmus Sundström på vård- och omsorgsförvaltningen säger i Agenda att han tror att det är en engångssumma, att risken för fördyring på totalen är liten. 

Får man på det här sättet en minskad sjukfrånvaro är det i sig en stor vinst. 

I sammanhanget låter 2,1 miljoner kronor inte heller som en överdrivet stor summa.

Förra våren rullade "Attendo-skandalen" upp. Uppsala kommuns smygtagna bilder visade hur hemtjänstpersonalen fifflade med tidsrapporteringen. Anställda på kommunen hade suttit i bilar utanför vårdtagares bostäder och då kunnat konstatera att Attendos personal inte dök upp trots att besök har registrerats digitalt. 

När kommunen sade upp avtalet hade Attendo för det föregående året fått 90 miljoner kronor för hemtjänstinsatser.

I företagets egen utredning framkom det att fusket kunde ha iscensatts av två av företagets chefer – i samråd med två anställda på kommunen. Det fanns även misstankar om kopplingar till organiserad brottslighet. 

Härvan hade främst varit koncentrerad till Gottsunda och Attendos skulle "se över hur vi hanterar risker för den här typen av oegentligheter i utsatta områden". 

I höstas larmade Polisen om tecken på att inblandade i fusket kring Attendos hemtjänst i Uppsala skulle ha hunnit undanröja viktiga bevis (SR, 29/9). Det är illa.

Hemtjänstfusket har kostat välfärden stora summor. Det riskerar även att tränga undan hederliga företagare.

Fusket är också farligt för att människor som behöver hjälp blir utan.  

I Uppsala hade det betalats ut ersättning för till exempel måltider, duschning, medicinering och promenader som inte hade utförts (17/3 2022). Det finns brukare, som demenssjuka, som gissningsvis skulle ha svårt att larma om det.

Nyligen skrev Dagens Nyheter om att Sollentuna kommun också hade avslöjat fusk inom hemtjänsten. Bland annat hade en kvinna inte fått hemtjänst under en längre tid, trots beviljat stöd. "Hon var i väldigt dåligt skick när vi upptäckte det här", berättade ansvarig förvaltningschef för tidningen (21/3). När fuskmisstänkta företag granskades visade sig även i Sollentuna finnas signaler om kopplingar till "kända kriminella".

När jag frågar vård- och omsorgsförvaltningen i Uppsala om hur många hemtjänstföretag som kommunen har stängt av efter upptäckt av fusk får jag svaret att det är fyra företag som kommunen har sagt upp avtal med. Jag får även veta att det nu finns fyra externa leverantörer på hemtjänstområdet. Det är bra att det finns hemtjänst som både kommunen och företag driver. Valfrihet är viktigt och bra. Ett system som öppnar upp för kriminella, är det inte.

Det är inte direkt kaffepengar kommunerna sparar in på att avslöja fuskare. Viktiga miljoner som i stället kan gå till att stärka hemtjänsten och välfärden.