De pryder tidningars framsidor, tunnelbanans väggar och reklampelare i hela landet. We don´t always march straight. Vår styrka består av olikheter. Leriga militärkängor med regnbågsfärgade skosnören. Få har missat Försvarsmaktens reklamkampanjer. Deras ställningstaganden för HBTQI-frågor hyllas och hånas på sociala medier. Årets kampanj, ”En flagga värd att försvara” har fått nästan 20 000 likes på Instagram, men kommentarsfältet är tudelat. ”Som HBTQ-person blir jag väldigt rörd och glad över att se denna reklam.” skriver en användare, ”Vidrigt hur ni öppet stöttar denna vänster rörelsen ! Skam för sverige och alla skattebetalarna” hävdar en annan.
Det är ingen hemlighet att Försvarsmakten behöver fler människor för att kunna uppfylla sitt grunduppdrag, och i och med att frivillighet snarare än plikt präglar ansökandet i fredstid är det inte konstigt att myndigheten försöker locka personer som tidigare känt att militären inte ville ha dem. Enkelt sagt, de behöver rekrytera icke-män, utan att tappa killarna.
Det är inte bara gällande HBTQ-frågor som Försvarsmakten under senare år tagit starkare ställningstaganden. För att nå målet med 20 procent kvinnliga rekryter drevs kampanjer som ”Kom som du är.”, ”Vi är överbemannade.” och, kanske den största snackisen, ”Måste man kunna göra två saker samtidigt eller kan killar också söka?”. Med tanke på att det var 1980 som det första förbandet (i Uppsala!) tillät kvinnor, och att det dröjde till 1989 innan de sista könsrestriktionerna togs bort så har utvecklingen gått framåt, om än långsamt.
Hur väl rimmar reklamen med den interna verkligheten? Av de 24 000 som idag arbetar i Försvarsmakten, hel- eller deltid, är 25 % kvinnor. Män är överrepresenterade på alla nivåer, främst de högre. Statistik över sexuell läggning förs naturligtvis inte, men den som kastar ett öga i kommentarsfälten visar att kampanjerna – och det stora deltagandet i Pride-tåg sedan 2000 - verkar ha hjälpt. Kulturen som fortfarande råder för HBTQI-personer i den amerikanska militären - don´t ask don´t tell - känns långt borta. Samtidigt frodas hatet, och vissa menar att ställningstaganden likt dessa skrämmer bort rekryter. Försvarsmakten menar att det inte är konstigare än att stå upp för rösträtten. I den mån de lyckas leva upp till sin höga svansföring visar Försvarsmakten sig beredda att skydda Sverige även från interna hot.