Idag den 29 juli inträffar årets Overshoot Day, även kallad ekologiska skuldens dag. Den infaller när så mycket resurser har använts i år att jorden inte längre kan återhämta sig, vi skuldsätter oss. De senaste veckornas översvämningar har påmint om att klimatkrisen inte tar semester bara för att vi gör det. Om hela världens befolkning levde som en genomsnittlig svensk skulle vi tagit slut på detta års resurser redan den sjätte April. Greta Thunberg har en poäng när hon är förbannad.
Vissa hävdar att det inte är vi privatpersoner, utan de stora företagen som behöver ändra sin dagliga verksamhet för att jorden inte ska gå under. Den typen av resonemang låtsas som om grundläggande delar av vårt ekonomiska system inte existerar. Företag, stora som små, håller sig livskraftiga tack vare att det utbud de erbjuder möts av en efterfrågan från konsumenterna. På så sätt är varje köp en konsument genomför ett kvitto som bekräftar att företaget gör rätt.
Med respekt för vår egen plånbok och för klimatet har vi alltså tre alternativ varje gång vi handlar; vi kan ge bekräftelse till företag som gör rätt, vi kan bekräfta företag som gör fel, eller så kan vi bekräfta företag som gör fel för att vi tror att de gör rätt.
Få tycker om att känslan av att man personligen förstör planeten. För många företag blir vår önskan att leva mer klimatsmart också en potentiell inkomstkälla. Att faktiskt göra produktionskedjan för sina varor mer hållbar är ju kostsamt, desto billigare är det att verka som att man bryr sig. Fenomenet kallas greenwashing – att med hjälp av marknadsföring få en produkt att framstå som ett mer hållbart alternativ än den egentligen är. Under Europakommisionens årliga kontroll av hur väl unionsländernas företag följer EU:s marknadsföringsregler online upptäcktes tecken på greenwashing hos över hälften av de granskade hemsidorna.
Greenwashing är vanligt eftersom det är effektivt, och det är effektivt eftersom konsumenter har dålig koll. Mekanismen som gör greenwashing effektivt idag, konsumentkraften, är den som kan se till att företagen faktiskt blir mer hållbara. Konsumenter behöver bli svårare att lura, och det ansvaret ligger både på individen och på de statliga institutioner som reglerar konsumentinformation. Rösta med plånboken. Vare sig det är för klimatet eller för en annan värdering då står fast vid.