Plikt- och prövningsverket har undersökt ungdomars inställning till värnplikten på de som mönstrade förra året, alltså ungdomar födda år 2004. De fann att 53 procent av unga med utomnordisk bakgrund inte kan tänka sig att göra värnplikten medan siffran var 38 procent för totalen.
Enligt myndigheten beror detta på ett kunskapsunderskott. Värnplikten var vilande länge, därmed har färre med utomnordisk bakgrund närstående som genomgått den och en sämre förståelse av vad den innebär. Vissa bär även med sig negativa upplevelser av militärer från sina hemland.
Myndighetens förklaring låter i mina öron helt rimlig. Noor Karim, ledarskribent på Aftonbladet, höll inte med. I sin ledare i tisdags (18/7) skrev Karim att många utomnordiska unga helt enkelt inte vill göra värnplikten på grund av att “det är svårt att känna lojalitet till landet som misstänkliggör en”. Det är ett provocerande resonemang.
Att dra hundratusentals svenska unga med utländsk bakgrund över en kam och påstå att de inte vill försvara det land där de fötts och vuxit upp är lika orimligt som att anklaga gruppen “invandrare” för allt som man upplever är fel med Sverige. Unga med invandrarbakgrund är inte en homogen grupp som Karim försöker få dem att framstå som. De är, precis som alla andra, unika individer med egna viljor och perspektiv. Att klumpa ihop dem fråntar dem denna individualitet.
Genom att hävda att unga med invandrarbakgrund och deras familjer inte accepteras i det svenska samhället spär Karim på polariseringen. Ett “vi” och “dem” cementeras allt tydligare. Det är skadligt för integrationen och det försvagar samhället. Men det riskerar även att skapa en offermentalitet som varken är rättvis mot de som tillskrivs den eller mot Sverige. Att frånta människor deras agens och berätta för dem hur de ska se på sina omständigheter eller liv är att göra dem en björntjänst.
Det råder inga tvivel om att integrationen i Sverige behöver bli bättre och börja snabbare. Det tar för lång tid att lära sig språket, få ett arbete och komma in i samhället. Men om personer med invandrarbakgrund konstant målas upp som otacksamma eller illojala mot sitt nya hemland och själva börjar tro på detta så står vi inför stora problem. Vi behöver bekämpa utanförskapet, inte göra det ännu mer självklart.
För en generation som vuxit upp utan värnplikten kan det kännas läskigt när brevet om mönstring kommer. Men att påstå att viljan att försvara sitt land sitter i hudfärg eller bakgrund är ännu läskigare.