Säg hej till busschauffören och prata med grannen

Det talas ofta om invandringens baksidor men det finns många fördelar.

Hej hej!

Hej hej!

Foto: Erik Abel

Krönika2023-10-07 06:00
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

”Är du verkligen svensk?" 

Det är en fråga som jag ofta får från mina utrikesfödda kollegor och vänner när jag berättar att jag träffat en syssling eller brylling. ”Vad är en syssling?” undrar de sedan förvånat och svarar ”Vi kallar alla kusiner”.  Jag tror inte att mitt umgänge med släkten är särskilt osvenskt, men vi stoltserar kanske inte med det. Individualismen står högt i kurs – man ska klara sig själv. 

2015 ledde flyktingkrisen till att landsbygden fick en inflyttningsvåg. Efter decennier av urbanisering fylldes orter med liv och rörelse. Våren 2016 träffade jag en 90-årig dam som bodde i en by som fått många nya invånare. Hon berättade lyckligt att hon hade fått så många nya trevliga grannar. Hon lärde dem svenska och passade deras barn. Hon bakade bullar som hon bjöd på. I gengäld fick hon baklava och mängder av mat. Det var ett fasligt springande i trapphuset och numera stod dörren alltid öppen. 

Jag undrade om hon tyckte det var störande. Då tittade hon på mig med glittrande ögon och sa ”Jag har inte haft så här roligt sedan jag var i 20-årsåldern och gick på dans i grannbyn. Jag somnar med ett leende varenda kväll.”

1938 påbörjades forskningsprojektet ”Studien av vuxen utveckling” vid Harvarduniversitetet. Forskarna har följt över 700 individer, deras barn och barnbarn i över 80 år. Studiens resultat är entydiga: Den viktigaste komponenten för vår livslängd och vårt välmående är goda relationer. Antalet är inte avgörande, men de personer som du umgås med ska vara vänligt sinnade. Faktum är att du kan komma långt genom att hälsa på busschauffören eller prata med grannen när du hämtar posten.

Nära 40 procent av alla hushåll i Sverige består av endast en person. I Uppsala län är siffran något högre. Ensamhushållen har i större utsträckning en sämre hälsa. Enligt svensk forskning beror ensamboendet i Sverige på en utpräglad ”individualism” och ett “svagt familjesystem”.

Det talas ofta om invandringens baksidor men det finns många fördelar. Många invandrare har en total oförståelse för vårt sätt att se på individualism. I stället framhäver de värdet av kollektivet och de mellanmänskliga relationerna.

Vi mår bra av att umgås med andra, att precis som den 90-åriga damen få somna med ett leende på läpparna. Så prata lite med din granne eller kassörskan i matbutiken i dag! Det är viktigt för din hälsa. Och det är troligen ännu viktigare nu när många känner en rädsla över vad som sker på Uppsalas gator och torg. Tillsammans gör vi Uppsala lyckligare och hälsosammare.