Hotet från klimatförändringarna fyller många människor med skräck. Särskilt bland yngre är olika grad av klimatångest vanligt. En studie av 10 000 16-25-åringar från tio olika länder visade att 75 procent kände stark oro för framtiden. Nästan hälften uppgav att tankar om klimatet påverkade deras dagliga liv negativt, inklusive deras förmåga att äta, sova, koncentrera sig, studera och känna glädje i relationer (The Lancet, 2021).
Det är inte så konstigt. Alla kan se konsekvenserna av en brand, en storm, översvämningar eller torka. När forskarna presenterar sina rapporter om temperaturer, avsmältning och extremväder är det lätt att extrapolera, att dra ut kurvorna: Värre bränder med enorm ödeläggelse, stora landmassor under vatten, jordar där ingenting kan växa. Svält, krig och flyktingkris. Klimatet är visuellt och det är lätt att föreställa sig katastrofer även om ingen vet exakt vad som kommer att ske.
Men vem ser ett samband mellan självkörande bilar och robottexter å ena sidan, människans utrotning å den andra? Kanske superentreprenören och Teslagrundaren, numera Twitterägaren, Elon Musk? Redan för åtta år sedan varnade han studenter vid MIT för artificiell intelligens, AI. Han funderade på om det behövs ett internationellt regelverk med övervakning, ”så att vi inte gör någonting dumt”. Inte direkt i linje med hans övriga principer. Men Musk är rädd, helt enkelt.
Varför är inte rädslan för AI mer utbredd? Troligen på grund av att riskerna är så svåra att föreställa sig. Det handlar om att människan inte längre skulle vara på toppen av pyramiden, att maskinerna skulle programmera sig själva och till slut göra sig av med den belastning som den irrationella och resurskrävande mänskligheten utgjorde. Det är som sagt svårt att föreställa sig hur det skulle gå till.
Det är betydligt lättare att oroa sig för något mer välkänt – som att AI kommer att ta jobben ifrån oss. Vi känner ju till effekter av uppfinningar som spinnrocken, ångmaskinen, det löpande bandet och datorerna. Även AI kommer att automatisera och göra vissa jobb onödiga. EU-parlamentets utredningstjänst beräknade för två år sedan att 14 procent av jobben i OECD-länderna skulle försvinna och att ytterligare 32 procent skulle genomgå omfattande förändringar till följd av AI.
Det kan vara lågt räknat. Tiden då vi gjorde oss lustiga över ryckiga robotar som spelade fotboll eller taltjänster som med metalliska röster missförstod det mesta är förbi. Skrattet fastnar allt oftare i halsen. ”Det är dags att inse att vi inte längre kan lita på att den vi talar med faktiskt är en människa”, skriver DN:s Linus Larsson (6/12).
Han beskriver chattroboten ChatGPT, tillgänglig på Open AI. Roboten skriver klart godkända tidningskrönikor om ett fritt valt ämne. Den skriver ”perfekta uppsatser för studenter”, meddelar GP. Alla kan testa. Den första insikten blir kanske att det är dags att vässa sig om man ska få vara kvar, äta en ordentlig frukost och inte slarva med det allra minsta på jobbet. Och ja, ChatGPT klarar sig utmärkt på svenska också.
Open AI är ett forskningsföretag och företag som grundades 2015 i San Francisco, med syftet att ”utveckla och använda artificiell intelligens på ett sätt som är positivt för mänskligheten”. Så svarar i alla fall ChatGPT på en av frågorna om sig själv, enligt Breakit (5/12). En av finansiärerna var Elon Musk och man anar principen att det är lättare att vara med än mot utvecklingen.
Vad betyder det här? Vad betyder det att den här tekniken är tillgänglig i Moskva och Peking? Den frågan har inte ens ChatGPT ett svar på - ännu.