Artificiell intelligens, AI, påverkar samhället i allt större utsträckning. Tjänsterna som styrs av AI, framför allt så kallade chatbotar i kundtjänstsammanhang, mångdubblas för varje år. Den högre utbildningen genomsyras av AI som ger över 1 000 träffar på Uppsala universitets hemsida. Alla framtida yrken måste på ett eller annat sätt förhålla sig till den nya tekniken.
Rädslan för AI, som vi tog upp på ledarsidan i förra veckan (UNT 12/12), finns definitivt, men i första hand i techkretsar, bland dem som är/varit med och utvecklat systemen. Här finns en intressant parallell till den generella utvecklingen av sociala medier och algoritmer. Den medför till största delen glädje bland användarna – och skräck bland utvecklarna som fått en inblick i vad tekniken kan användas till. Än så länge är det så.
”Varannan svensk föredrar AI framför en människa” är den något hårdragna rubriken på årets undersökning Svenska folket och AI. 1 000 svenskar mellan 16 och 70 år har fått svara på frågor om vad de tror om artificiell intelligens. Insight Intelligence har genomfört enkäten i samarbete med Göteborgs och Lunds universitet, Bolagsverket och Postnord.
Det mest anmärkningsvärda är att 83 procent i någon situation kan tänka sig att använda en chatbot framför en människa och att hela 46 procent faktiskt föredrar konstgjord hjälp, exempelvis som kundtjänst för företag och organisationer. Den största oron är att AI:n ska guida oss fel. ”Fler är oroliga för det än vad de är för mer dystopiska scenarier som att AI blir för intelligent, att AI tar över jobb eller AI-baserad krigsföring”, skriver Insight Intelligence.
”I förhållande till AI verkar vi träda in i en ’wow-vad-den-kan’-period”, skriver SvD:s kulturchef Lisa Irenius om undersökningen (11/12). Hon citerar också en rad forskare som tar ned förväntningarna om en superintelligens som tar över jorden. Exemplet är förra veckans stora nyhet om ChatGPT, som visserligen klarar en hel del som robotar tidigare inte klarat men som likväl är behäftad med klara brister och begränsningar. Än så länge är det så.
AI genomsyrar som sagt all utbildning och forskning och är någonting alla måste förhålla sig till på morgondagens arbetsmarknad. Magnus Strand, jurist och universitetslektor vid företagsekonomiska institutionen, leder forskningen om riskerna med AI och han intervjuas på universitetets hemsida (7/12).
Riskerna som identifieras är exempelvis robotars bedömning av kreditvärdighet för ett lån. ”Vad händer om AI:n identifierar att du varit sjuk en längre period? Sjukdom faller inte in under diskrimineringslagstiftningen”, säger Magnus Strand. Det är också svårt att ställa en robot till svars för att ha gett undermåliga placeringsråd, påpekar han.
Identifiering av risk är en sak. Det verkliga dilemmat uppstår vid konflikter om beslut som fattats av AI-robotar. Det juridiska läget är alltjämt oklart när ansvar ska utkrävas gentemot en programmeringskod. Forskaren Magnus Strand ser framför sig ett politiskt och rättsligt ramverk som innefattar en omfattande kontroll av AI. ”I vissa fall ska kunna säga att man vill ha en bedömning av en människa”, exemplifierar han.
Det dystopiska utfallet av AI lyser med sin frånvaro medan de praktiska olägenheterna diskuteras. Nyttan av AI är stor så länge tekniken inte hamnar i fel händer samtidigt som själva systemen inte löper amok. Det är heller inte fel att rädslan hos befolkningen är låg så länge det inte finns något konkret att oroa sig för. Det värsta som kan hända är att det blir fel som människor kan rätta till. Än så länge är det så.