Ofrihetens treenighet svår att bryta

Varför sätter inte fler stater det mänskliga lidandet i första rummet när Ryssland genomför sitt invasionskrig mot Ukraina? Varför bojkottar inte tyskarna den ryska gasen? Och varför håller Xi Jinping Vladimir Putin om ryggen? Kriget blottlägger hur diktaturer och demokratier växte ihop under tre decennier av globalisering. Förhoppningen var att demokrati skulle spridas. Det blev tvärtom, och nu är det svårt att ”koppla isär.” 

När Ryssland agerar i Ukraina så är det inte långsökt att se Vladimir Putin som Xi Jinpings underhuggare på en geostrategisk arena där gränser ritas om. Kriget i Ukraina betraktas av Kina som ett slags stresstest som ger förhandsinformation om hur omvärlden kan reagera när blir dags att ta kontroll över Taiwan. 

Kinas stresstester pågår hela tiden. De vann mest på globaliseringen och ser det som nödvändigt att fortsätta expandera, så de prövar sig fram med olika strategier. Just nu är till exempel Salomonöarna på väg in i den kinesiska sfären. Det nämns knappt i svenska medier. Men om USA och Australien motarbetar den utvecklingen så kan Kina reagera med att begränsa tillgången till litiumraffinaderier – eller attackera Taiwan.

Om Taiwan invaderas tar Kina inte bara kontrollen över en stor del av Stillahavsregionen. En av världens viktigaste producent av halvledare och avancerade datachips hamnar då under Kinas kontroll. Men Tyskland då? Stänger tyskarna av gasen från Ryssland så hamnar hela deras ekonomi i djup recession. Det skulle även leda till kraftiga prisökningar i Europa och i andra delar av världen.

Kina och Rysslands expansion sker i en tid när ovanligt många länders ekonomier är mycket sårbara. I alltför många länder går den ekonomiska återhämtningen efter pandemin sakta och rädslan för att prisökningar ska leda till politisk instabilitet är stor. ”Isärkoppling” har ett högt pris.

Ryssland och Kina ser det som en möjlighet. Det skapar en återhållande kraft för omvärldens vilja att intervenera och som möjliggör auktoritär och territoriell expansion. Det är nu som Ryssland kan växa i Europa, och Kina kan utöka sin kontroll i Stillahavsområdet, Afrika och Sydamerika. Rysslands agerande är brutalt liksom Kinas.

I dag kan närmare två miljoner människor ha skickats till ”omskolningslägren” i Xinjiang. Kina leder utvecklingen. Ryssland följer efter. I bakgrunden rör sig en livsfarlig osalig ande som kallas inflation. Kina, Ryssland och inflationshotet bildar ett slags treenighet - men som bara erbjuder motsatsen till befrielse.