Måste Sverige och Finland gå i takt in i försvarsalliansen Nato? Redan före medlemsansökningarna lämnades in så var det en målsättning. Det samtidiga inträdet har beskrivits som fundamentalt viktigt av geostrategiska skäl. Sverige och Finland skulle stötta varandra mot det ryska hotet. Framför allt skulle Sverige kunna ge Finland stöd i försvaret av den 130 mil långa gränsen mot Ryssland.
Men så kom planen att hotas av Turkiets president Erdoğan som allt oftare under senare tid pekat ut Sverige som islamofobiskt. Erdoğan insåg möjligheten att vinna politiska poäng på hemmaplan inför valet i Turkiet i maj. De mot Sverige riktade LVU-kampanjerna där socialtjänsten anklagades för att kidnappa muslimska barn blev en del i propagandan. Även Rasmus Paludans protester kom honom väl till pass.
Paludans koranbränningar hölls fram som bevis för att en nation av muslimhatare var på väg in i Nato. Här kom även Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (Cemfor) vid Uppsala universitet att spela en roll i sammanhanget. Cemfor får i år Uppsala kommuns jämställdhetsråds hedersomnämnande. Men Cemfor är även kända för att de bidrog till den Erdoğan-vänliga turkiska tankesmejdan SETA:s årliga islamofobirapport förra året där just islamofobin, med osakliga argument, beskrivs som särskilt utbredd i Sverige.
I Erdoğans valkampanj beskrivs Turkiet som den enda motkraften som kan stoppa det påstådda islamofobiska Sverige att ta sig in i Nato – en kampanj som av begripliga skäl har uppskattats av Vladimir Putin.
Nu har det gått så långt att Finland sannolikt får träda in i Nato på egen hand - utan Sverige. Men det kanske inte spelar så stor roll för Nato, eller Finland. Från deras perspektiv är den viktigaste segern vunnen – Finlands inträde. Sveriges har efter tre decennier av militär nedrustning fortfarande svag försvarsförmåga.
Finland har mer nytta av det samlade stödet från övriga Nato-länder. För Finlands del var skyddet via det Nordatlantiska fördragets artikel fem huvudmålet. För Nato:s del innebär Finlands medlemskap ett säkrande av viktiga områden som direkt angränsar till Ryssland.
Kanske har Sverige viktigaste roll hittills varit att utgöra en distraktion för Erdoğan och Putin i denna process. Ett bete i en avledande manöver. Det kanske aldrig var så viktigt att både Finland och Sverige kom med samtidigt. De större delarna av Sverige kommer nu att klämmas in mellan Nato-grannar som Ryssland först måste trampa på tårna om kriget mot Ukraina eskalerar. Men vi ska inte glömma att det då är en strategiskt viktig pusselbit som ligger kvar utanför skyddszonen. Gotland.