Ukraina inledde det tredje krigsåret med svårt underläge i ammunition. Donald Trumps maktspel fick den amerikanska kongressen att i ett halvår fördröja ett kritiskt beslut om militärt stöd. Följden blev ”granathunger” vid fronten och försvagat ukrainskt luftförsvar.
Det sista användes av Ryssland för förnyade attacker mot Ukrainas energisystem under våren. Ryssarna använde delvis ny taktik. Stora kraftverk bombades med många missiler vid ett och samma tillfälle, så att luftförsvaret överbelastades och kraftverken till slut slogs ut.
På våren åstadkom de ryska styrkorna även ett taktiskt genombrott i Donbas som tillsammans med ryska framgångar längre söderut har skapat en svår situation för ukrainarna.
Sådana frontrörelser går dock gärna i båda riktningar. I augusti gick ukrainska styrkor över gränsen till Kursk län i regelrätt offensiv och tog kontroll över ett gränsområde. Ryska försök att få bort ukrainarna därifrån har hittills misslyckats. Ukraina angrep en svag punkt hos motståndaren, tog många fångar och förde på ett övertydligt sätt kriget till Ryssland. Signalen till den ryska ledningen och befolkningen är att det krig som de satt i gång för med sig en kostnad.
Och trots att hösten har varit mycket jobbig för ukrainarna på östfronten finns det även positiva tendenser. Det ryska övertaget i artilleri har minskat – leveranserna av ammunition till Ukraina från partnerländer har betydelse. Tillstånden att använda västvapen mot ryskt territorium har fått omedelbar effekt.
Den ryska framryckningen på marken är i sin tur mycket kostsam. Ryssland förbrukar extrema mängder materiel och soldater, på en nivå som är ohållbar över tid. Förlusterna överstiger nyrekryteringarna, enligt en sammanställning av den ryska Lettlandsbaserade tidningen Meduza nyligen. Det förklarar också Rysslands användning av nordkoreanska soldater i kriget.
Rysk ekonomi är i kris. Sanktionerna gör ont. Inflationen har tvingat centralbanken att höja sin styrränta till 21 procent vilket paralyserat långivningen. Det och likviditetskris driver fram allt fler konkurser. Sammantaget kan 2025 bli besvärligt för Ukraina. Men det kommer att bli mycket tufft även för Ryssland. Var balanspunkten landar hänger till stor del, om än inte enbart, på väststödet från denna och andra sidan av Atlanten.
Lärdomen hittills är att Ryssland är betydligt svagare än vad dess ledare alltför ofta lyckas lura i omvärlden. Ukraina är i sin tur mycket mer kapabelt än vad många tror, särskilt med lite hjälp.