Jag sitter på Bonjour café och lyssnar på en balladcover på franska nationalsången. Jag är i Moldaviens huvudstad, Chisinau. Förbi går en man med en tygpåse med en broderad EU-flagga. Jag åkte hit för en konferens med det ledande och liberala partiet PAS, för att tala om politisk kommunikation. Jag fick en stund över och då passade jag på att ta en liten runda på stan, för att tydligen hamna på Bonjour café.
Moldavien står inför ett stort vägval i oktober. Genom en folkomröstning ska man bestämma om ambitionen att gå med i EU ska skrivas in i konstitutionen eller inte. Det hela är i grund och botten ett val mellan Ryssland och EU.
Den största utmaningen är att få folk att rösta. För att resultatet av folkomröstningen ska vara giltigt krävs ett valdeltagande på minst en tredjedel. Det kan bli svårt att uppnå eftersom valdeltagandet är generellt lågt i Moldavien. Men också för att den moldaviska diasporan är så stor – ungefär en av tre miljoner moldavier bor utomlands. Partiet PAS arbetar hårt med att hitta vägar för att fler moldavier utomlands ska rösta.
De flesta är positiva till EU. Man vill inte att fler delar av Moldavien ska bli som Transnistrien – en utbrytarregion som finansieras och stöds av Ryssland. Man känner också en längtan att få tillgång till det stöd som EU kan ge. Både i kulturell och ekonomisk mening.
Det finns dock många som känner sig sentimentala kring Sovjet och är skeptiska till EU. Den enorma mängden rysk propaganda som matas in i Moldavien, gör det inte bättre. Att EU kommer att konfiskera böndernas mark, tvinga bort ortodoxa kyrkan och göra Moldavien homosexuellt – vad det nu än innebär – är ett urval från det narrativ Ryssland försöker sätta.
Moldaviens fientlighet mot homosexualitet och deras ”traditionella” värderingar väcker också frågan om utvidgningen av EU. Ska unionen vara ett samarbete mellan länder som har frihetliga och demokratiska värderingar? Eller ska EU vara ett verktyg för att utveckla länder i en sådan riktning? Jag känner mig kluven. Abortmotstånd, nedmontering av rättsstatlighet och fiendskap mot homosexuella har vi redan nog av i EU, genom Polen och Ungern bland annat. Alternativet är dock värre för EU. Att Moldavien hamnar i händerna på Ryssland. Och att Putins dröm om ett nytt Sovjetunionen förverkligas.
Jag hoppas, för Moldavien och Europas framtid, att valet går vägen i oktober. Och att nästa gång jag besöker Chisinau, kan minnas tillbaka på den gången jag satt på Bonjour café. Då Moldavien ännu inte hade gått med i EU.